Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Nätet, marknaden och Trump

Publicerat söndag 19 mars kl 01.21
"Hur mycket business får nätet lov att vara?"
(2:49 min)
Roger Wilson.
Roger Wilson. Foto: TT, SR

Roger Wilson har lyssnat på debatten om marknaden, internet och Trump på festivalen SXSW i Austin.

Jag sitter i en halvtom föreläsningslokal på South by southwest och lyssnar på aktivisten Quincy Larson, som berättar om hur han tycker att hoten hopar sig mot ett öppet internet under republikanernas styre i USA.

Det här är bara ett av flera seminarier som lades till i utbudet på South by Southwest under rubriken Tech under Trump, efter att Trump vann presidentvalet i USA. Och förhållandet mellan IT-industrin och den nye presidenten har redan hunnit bli ansträngt - frihandel och generösa invandringsregler är viktiga för de amerikanska nätjättarna men inte för den amerikanske presidenten.

Men just den här föreläsningen kretsar mindre kring Trump, och mer om Ajit Pai, den nya chefen för den amerikanska telekommunikationsmyndigheten FCC. Pai har varit en uttalad kritiker till de regler som finns idag kring principen om nätneutralitet. Det vill säga att bredbandsleverantörer inte är tillåtna att blockera eller begränsa trafik på nätet, eller ta betalt för att prioritera trafik. För att förklara det med andra ord: Alla sajter ska behandlas lika, alla är lika viktiga på nätet. Och små uppstíckare och startups ska kunna tävla på samma villkor som stora jättar som Netflix.

Det är fortfarande oklart hur stora friheter Pai vill ge till USA:s bredbandsjättarna i landet i framtiden, men Quincy Larson visar en powerpointbild om hur det skulle kunna bli. I värsta fall. I hans skräckscenario så tar bredbandsleverantörerna betalt för internettillgång på ungefär samma sätt som när du ska köpa paket för kabel-tv. Vill du surfa på de här fem sajterna kostar det tio dollar, och om du vill ha de här sajterna också så får du betala tio dollar till. Och så vidare.

För att lägga mer tyngd till sitt resonemang så använder Larson sig av historien. Flr gång efter annan har ett eller ett fåtal företag lagt beslag på nya kommunikationsmedel i USA, och skapat antingen monopol eller oligopol - alltså att bara ett fåtal aktörer finns kvar. Och det är en lång tradition, han inleder sin tillbakablick med år 1851, telegrafen och företaget Western unions så småningom monopolliknande ställning på marknaden.

Hur helig nätneutraliteten ska vara kommer att diskuteras mycket framöver. Men redan på nästa seminarium ur sektionen Tech under Trump inser jag att det här kanske är en lyxdebatt ur ett amerikanskt perspektiv. För många är själva tillgången till nätet en kanske ännu viktigare fråga. En fjärdedel av amerikanerna har inte bredband hemma, och ibland kan utbyggnaden av internet skilja från stadsdel till stadsdel i en och samma stad. Även här har reformer riktade att ge fattiga tillgång till nätet bromsats in under Trumps styre.

Hur mycket business får nätet lov att vara, och hur mycket är tillgången till internet en grundläggande rättighet? Och hur mycket ska man låta marknaden bestämma för att stimulera utbyggnaden av internet? Det är stora knäckfrågor framöver - inte bara i USA.

Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".