Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
Det brinner i en industribyggnad med kraftig rökutveckling som följd och spridningsrisk till närliggande fastigheter. Räddningsledaren uppmanar alla i området att gå inomhus och stänga dörrar, fönster och ventilation. För mer information lyssna på din lokala P4 kanal.
(Publicerat idag kl 12.35)
VECKANS ORD

Veckans ord: Repetera

Publicerat torsdag 30 mars kl 11.28
"En symbolisk upprepning av våldet mot Emmett Till, och svarta i allmänhet. Inget annat."
(5:11 min)
Museibesökare inför "Open Casket" (2016) av Dana Schutz.
1 av 2
Museibesökare inför "Open Casket" (2016) av Dana Schutz. Foto: Alina Heinike/TT
Den nya versionen av Emil Carlsiös skulptur utanför Sjöfartsmuseet i Göteborg. Foto: Matilda Källen/SR
2 av 2
Den nya versionen av Emil Carlsiös skulptur utanför Sjöfartsmuseet i Göteborg. Foto: Matilda Källen/SR

Varje vecka väljer P1 Kultur ett ord som vi tycker speglar vår tid. Mellan några aktuella konstdebatter finner kulturredaktionens Mårten Arndtzén en röd tråd i ordet repetera.

Emil Carlsiö, masterselev vid konsthögskolan Valand ville, inom ramen för en elevutställning, placera en sju meter hög träskulptur utanför Sjöfartsmuseet i Göteborg.

En skulptur som ur en specifik vinkel, genom ett av museets fönster, skulle bilda ett hakkors. Detta som en kommentar till museets, enligt Carlsiö, tvetydiga sätt att presentera en nazitysk örlogsflagga i sin basutställning.

Det här kunde man läsa sig till i en artikel på SVT Västs sajt den 17 mars, knappt två veckor före vernissage.

Samma dag skriver konstnären Annica Karlsson Rixon ett öppet brev till Valand, Sjöfartsmuseet och kulturförvaltningen i Göteborg, där hon uppmanar berörda parter att omvärdera "om detta verkligen är ett relevant konstverk att visa idag."

"För mig framstår det enbart som en repetition av en oerhört negativt laddad symbol som bara servar de fascistiska vindar som redan blåser starkt i vårt samhälle idag", skriver hon.

Emil Carlsiös planerade verk är alltså, för Annica Karlsson Rixon, enbart en repetition - i betydelsen upprepning - av hakkorset. Inget annat.

Hon lägger ut brevet på sin öppna facebooksida tillsammans med mejladresser till de ansvariga och får hundratals lajks och delningar. Dagen efter startar litteratur- och teatervetaren Sandra Grehn ett upprop med kravet "Stoppa den nazistiska hakkorsskulpturen", som ska samla drygt 1300 namnunderskrifter.

Samtidigt, på andra sidan Atlanten, har ett av verken på den nyöppnade Whitneybiennalen i New York väckt anstöt. Det är en målning av konstnären Dana Schutz med titeln "Open Casket", öppen kista, inspirerad av ett fotografi från 1955 av den brutalt vanställde och mördade 14-årige pojken Emmett Till.

Ett barn som slogs, sköts och torterades ihjäl för att han var svart, av vita gärningsmän som undkom straff. Hans mor krävde att kistan skulle stå öppen under begravningen så att alla kunde se vad som hänt - och händelsen kom att få stor betydelse för den amerikanska medborgarrättsrörelsen.

Men det är inte motivet i sig som mött protester. Inte heller utförandet. Utan att Dana Schutz inte själv är svart. Hon anklagas därför för att exploatera afroamerikanskt lidande för egen vinning, och inte bara det: andra konstnärer har genomfört aktioner på Whitneymuseet, där de försökt förhindra besökarna att titta på tavlan.

Deras mening verkar vara att, eftersom Schutz är vit, så har hon ingen rätt att gestalta svart lidande. Istället blir hennes målning en symbolisk upprepning - en repetition - av våldet mot Emmett Till, och svarta i allmänhet. Inget annat.

Det har ibland, mer förr kanske än idag, funnits en sorts romantisk naivitet i förhållande till konsten, där dess "goda vilja" tas för given - trots att historien många gånger visat att konst och kultur kan tjäna onda syften, som i nazityskland.

De aktuella konstverken kan mycket väl vara både dåliga och skadliga, det vet jag inte eftersom jag inte sett något av dem med egna ögon (annat än som skiss eller reproduktion).

Men det är jag inte ensam om. Det mest spridda uppropet mot Dana Schutz målning är formulerat av Hannah Black, en konstnär i Berlin som kräver att målningen inte bara tas bort - utan också förstörs.

Och vad gäller den så kallade "hakkorsskulpturen" i Göteborg så har ingen sett den, eftersom den aldrig kom på plats. När utställningen öppnade på Sjöfartsmuseet igår hade Emil Carlsiö förändrat sitt verk, så att det inte längre kan uppfattas som en svastika - ur något perspektiv.

Från Valand hävdas att det inte förekommit någon intern press på Carlsiö att ändra sitt verk. Han ska däremot ha följt debatten och haft samtal med judiska församlingen i Göteborg.

Om det stämmer, har Emil Carlsiö gjort något ovanligt i vårt polariserade debattklimat. Han har lyssnat på sin motpart.

Kan man säga det om hans kritiker? På invändningen att hon dömer ut ett verk hon inte sett, svarar Annica Karlsson Rixon på sin facebooksida att "Jag har undervisat i konst i stora delar av mitt liv, jag har suttit med i oändligt många kommittéer och bedömt konst utifrån skisser och dokumentation. Det här verket är för problematiskt för att visas, det är min ståndpunkt".

Dana Schutz, som lovat att aldrig sälja sin målning "Open Casket", berättar i en intervju att hon gjorde den som ett svar på polisskjutningarna och raskravallerna i USA ifjol - och att hon aldrig känt sig bekväm med den. Hon säger att hon förstår ilskan den orsakat, men att hon tror att det är bättre att ge sig i kast med något så här extremt obehagligt, kanske omöjligt, och misslyckas, än att undvika det helt.

På frågan om reaktionerna kommer att förändra någonting för hennes framtida arbete, svarar hon: "I'm sure it has to". Det måste det göra.

Jag hoppas att både Dana Schutz och Emil Carlsiö fortsätter att ge sig i kast med det obehagliga, kanske omöjliga. Andra med, men i synnerhet de.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".