Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
RECENSION – FILM

"Ghost in the shell" främst en designupplevelse

Publicerat fredag 31 mars kl 15.39
Roger Wilson om Ghost in the shell
(3:50 min)
Scarlett Johansson i "Ghost in the shell".
Scarlett Johansson i "Ghost in the shell".

Bioaktuella "Ghost in the shell" bygger på en mangaserie från 80-talet som blev animefilm 1995. Nu har den blivit amerikansk storfilm med Scarlett Johansen i huvudrollen som Major – ett val som har gjort att filmen anklagats för så kallad "whitewashing", alltså när vita skådespelare spelar rollfigurer som tidigare haft annan etnicitet.

Titel: "Ghost in the shell"
Regissör: Rupert Sanders
Skådespelare: Scarlett Johansson, Pilou Asbæk, Takeshi Kitano, Juliette Binoche m fl
Genre: Action 
Betyg: 4 av 5

Kulturredaktionens filmkritiker Roger Wilson har sett "Ghost in the shell".

Vad tycker du om debatten om "whitewashing" nu när du sett filmen?

– Man kan väl säga att den här filmen på väldigt många sätt följer en formel för vad som händer när Hollywood bestämmer sig för att göra en remake. Först och främst besätts alla stora roller av vita skådespelare. Det är bara japanske Takeshi Kitano av de asiatiska skådisarna som har många repliker. Sedan lägger man mycket krut på att få in lite romantik i handlingen. Och så förenklar man den mer filosofiska aspekten i till exempel animefilmen – från att fundera på gränsen mellan människa och maskin blir det i den här filmen mer en historia om en stulen identitet.

Man förenklar den filosofiska aspekten

Vad är det för slags värld som den här filmen utspelas i?

– Det är en framtid där de flesta människor har förbättringar inopererade i sig. Det kan vara kroppsdelar eller datorinsatser i hjärnan som gör att man kan lära sig ett helt språk på bara någon minut. Men Major, som spelas av Scarlett Johansen, är en helt och hållet konstgjord kropp, det är bara hjärnan som är mänsklig. Hon arbetar som supersoldat i en anti-terroriststyrka, som i den här filmen slåss mot en ny fiende, en superskurk som hackar hjärnor, tömmer dem på minnen och installerar nya. Och samtidigt ifrågasätter Major, alltså Scarlett Johansen, sin egen existens. Hon har inte heller några minnen av vem hon var innan hon var en maskin.

Många sci-fi-filmer idag har en tendens att bli mer action och mindre att man får lära känna den fiktiva världen, hur är det här?

– Handlingen spelar egentligen ganska liten roll för mig. Jag har ju sett hur flera av mina kollegor har klagat på att filmen är för långsam och seg och o-originell. Men för en gångs skull är jag helt fast i världsbyggandet. Teknologin. Den jättemärkliga geisha-roboten som plötsligt förvandlas till något spindelliknande. Minnesfragment som gestaltas genom sönderpixlade figurer. Det är till och med så att jag nästan blir lite irriterad när actionscenerna kommer, eftersom jag bara vill vistas i den här världen. Jag är nöjd med det.

Handlingen spelar egentligen ganska liten roll

– Visuellt känner jag igen rena scenlösningar från den tidigare animefilmen, men det är klart att det blir ännu maffigare i den här versionen. Så filmens lite klyschiga bristfälliga manus och låga tempo blir till en styrka för mig som bara vill ta in hur allt är formgett. Och bara formupplevelsen i sig skapar en sorts sorglig undergångskänsla. "Ghost in the shell" är framför allt en designupplevelse för mig – en film som nog nästan hade passat bättre för att göras för ett par virtual reality-glasögon än ses på bio.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min Lista".