Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
TERRORDÅDET I STOCKHOLM

Föräldrar känner vanmakt inför blodiga bilder på sociala medier

Publicerat onsdag 12 april kl 15.09
Gustav Löfgren: "Det var som att få en spark i magen"
(2:26 min)
Drottninggatan
Korsningen Drottninggatan och Adolf Fredriks Kyrkogata där lastbilen kapades. Foto: Jonas Ekströmer/TT

Gustav Löfgrens dotter såg foton på offer från terrorattacken i Stockholm – på Snapchat. Han önskar att någon tog större ansvar för bilder på sociala medier.

Många foton på döda och sårade laddades upp och spreds på sociala medier efter terrorattacken på Drottningatan i fredags. En av dem som tog del av sådana bilder på Snapchat var Gustav Löfgrens 12-åriga dotter, som också är skolkamrat med den 11-åriga flicka som dog i attacken.

– Hon såg en serie bilder från attentatet, bland bilderna fanns en bild på ett offer, vilket offer det var vet jag inte, inte heller hur pass tydlig bilden var. Dagen efter blev vi medvetna om att det var en flicka på samma skola och då var det som att få en spark i magen av känslan att dottern hade sett den här flickan på Snapchat, säger Gustav Löfgren.

Gustav Löfgren har talat med andra föräldrar om bilderna i sociala medier. De flesta känner vanmakt inför det faktum att de inte kunnat förhindra att deras barn sett blodiga och våldsamma ögonblicksbilder som lagts ut på sociala medier.

– Det är så bottenlöst osmakligt att dessa bilder ligger ute. Finns de människor som har möjlighet att ta bort dem, borde de gå in och göra det omgående, säger han.

På tisdagen, fyra dagar efter attacken, lovade Facebook att de ska rensa och radera bland upprörande bilder som lagts ut på deras plattform. Men efterhandkontroller är problematiska och ofta otillräckliga.

– Det tar ju sådan tid för dem att sitta och kolla igenom och reagera på anmälningar, leta upp bilderna och ta bort dem, säger Anette Forsberg, doktor i journalistik vid Linnéuniversitetet.

Det är inte enbart i sociala medier som bilder på offer för tragiska händelser och katastrofer publiceras. Anette Forsberg ser likheter mellan bilderna som publicerades efter terrorattacken i Stockholm och bilden på den döda flyktingpojken Aylan Kurdi som publicerades i traditionella medier 2015. Men kontexten och reaktionerna skiljer sig åt markant.

– Det var också en bild på ett dött barn men det var inte ett barn som uppfattades som så nära, det var ingen bild vi kunde relatera till på riktigt samma sätt. Den här bilden fick nästan en ikonisk status, den blev en symbol för att vi kunde känna medkänsla. 

Även om Anette Forsberg önskar att sociala medieföretag la större resurser på att moderera sina plattformar och se över möjligheten att utveckla olika typer av filter så betonar hon att ansvaret till stor del ligger hos personerna som väljer att publicera och ta del av bilder på sociala medier.

– Jag tror att vi måste lägga det här på oss själva och bestämma oss för hur vi ska förhålla oss till bilder på sociala medier och prata med våra barn om det här, om vad som är bra och vad är inte bra att göra på sociala medier. Och även om vi inte kan kräva etiska kompasser hos andra än oss själva, och kanske inte hos unga barn, så är det ändå dags att börja prata om de etiska frågorna när man publicerar bilder, säger hon.

Snapchat, som Gustav Löfgrens dotter såg bilderna på, är ett socialt medium och en mobilapp där man delar bilder och videoklipp. Det som skiljer Snapchat från andra bildrika sociala medier, som Facebook och Instagram, är att användaren kan välja hur länge mottagaren får titta på bilden eller filmklippet. Bilden försvinner alltså en stund efter att den som sett den öppnat den. Föräldrar kan därmed inte gå tillbaka och ta del av de bilder deras barn sett

– Jag har ju förstått att det är svårt att avkräva ansvar i dag och därför måste vi alla hjälpas åt. Det är klart att vi föräldrar har ett stort ansvar och det finns ett individansvar också, säger Gustav Löfgren.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".