Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
INFÖR FRANSKA VALET

Franska extremhögern snabbast växande politiska sfären på nätet

Publicerat torsdag 20 april kl 07.20
Fransk idékamp på nätet
(10 min)
Marine Le Pen.
1 av 2
Marine Le Pen. Foto: Patrick Kovarik/TT
Dominique Albertini och David Doucet har skrivit boken "Fachosphère". Foto: Margareta Svensson/SR
2 av 2
Dominique Albertini och David Doucet har skrivit boken "Fachosphère". Foto: Margareta Svensson/SR

Den franska extremhögerns växande närvaro på nätet har nu kartlagts av David Doucet och Dominique Albertini i boken "Fachosphère".

Nationella fronten har ända sedan partiet bildades fört en kamp om idéer, säger Dominique Albertini, som till vardags är journalist på vänstertidningen Liberation.

Idag förs den idékampen främst på internet. Där finns en mångfald av nationalistiska grupperingar; som identitärerna, som betonar den franska identiteten och kulturen och franska värderingar, och nazistiska och fascistiska grupper. Men även mediekritiska grupper vars syfte är att väcka misstro mot traditionell media. 

En av de största franska nationalistiska nättidningarna som har över en miljon besökare på månad, är Fdesouche – det står för "av franskt ursprung" ungefär. Tidningen sysslar med re-information, den tar material från andra medier och sätter samman till en nättidning med syfte att visa att den franska identiteten är hotad.

Att extremhögerns mediekritik har varit framgångsrik är tydligt i franska regioner där Nationella fronten har makten.

Vid ett besök i Fréjus i södra Frankrike blev tidningen Liberations journalister störda av Nationella fronten-medlemmar som tvingade journalisterna att förklara sig för lokalpolisen, trots att de bara gjorde sitt jobb.

Chefredaktören Eric Farel på lokaltidningen i Fréjus, Var-Matin, berättar att tidningen inte längre blir inbjuden till presskonferenser med det styrande partiet. Nationella fronten gillar inte att Var-Matin ger utrymme även för andra partier, säger han.

 – De nationalistiska sidorna på internet fungerar som lobbyister, säger Dominique Albertini.

 – Ju mer man exponeras för en idé – desto mer ökar möjligheten att man accepterar den idén, det är så extremhögern skapar nya anhängare, säger han.

– Nationella fronten var det första franska politiska partiet på nätet. Redan 1996 insåg den dåvarande partiledaren Jean Marie Le Pen fördelen med att direkt – utan filter via en tidningsredaktion kunna sprida sina idéer på nätet.

Det berättar Dominque Albertini som bevakar Nationella fronten som journalist på vänstertidningen Liberation. Tillsammans med David Doucet har han kartlagt den franska högernationalismen på nätet i boken "Fachosphère".

Vi ses i redaktionshuset där journalister hämtar sitt kaffe i en kaffeautomat, alldeles bakom oss.

På nätet finns förstås politiska åsikter av alla slag och olika politiska grupper har sina debatter. Men den franska extremhögern med en mängd sidor med varierande nationalistiskt innehåll, är den snabbast växande politiska sfären på internet i Frankrike.

Medan Nationella fronten som politiskt parti, vill tona ner sin extrema retorik, sin antisemitism och rasism, för att locka en bredare grupp väljare - så finns såna här icke-demokratiska åsikter samtidigt representerade i partiet.

De nationalistiska sidorna är många, patriotismen är minsta gemensamma nämnare, som den identitära patriotiska rörelsen som betonar vikten av fransk identitet, så kallat franska värderingar.

Spektrat går hela vägen till fascism och nazism. Islam beskrivs ofta som ett hot mot den franska republikens värderingar.

– Genom att till exempel prata om religionsfriheten laïcité, som egentligen innebär en frihet från tvånget att ha en trosuppfattning, så kan man komma runt rasismanklagelser, säger Dominique Albertini.

På alla dessa sidor förekommer också ständigt kritik mot det så kallade systemet, mot hur den politiska debatten förs, mot traditionell journalistik.

Flera av nättidningarna sysslar med så kallad re-information, de anser att de informerar sina läsare bättre än traditionella journalistik. En av de nättidningar som har flest läsare är Francais desouche, eller Fdesouche det betyder "av franskt ursprung" ungefär.

Ironiskt nog skriver inte Fdesouche några egna artiklar utan klipper och klistrar från andra källor. De ord som återkommer i rubrikerna är: islam, migranter, fransmän, attacker, måltavlor, terrorism.

– Nättidningens artiklar syftar till att beskriva att den franska identiteten är hotad. Att desinformera, säger Dominique Albertini

Fdesouche hade en miljon besökare per månad när boken Fachosphère skrevs. Och det finns exempel på hur Fdesouche har påverkat politiken.

Förra året var den populära franska svarta artisten Black M inbjuden att spela i samband med högtidlighållandet av slaget vid Verdun, men valet av artist kritiserades i nättidningen Fdsouche. Det var särskilt en textrad i en av Black Ms låtar, där Frankrike kallas "ett land av otrogna" som debatterades. Nationella fronten kallade Black Ms framträdande för en "förolämpning mot Frankrike". En upprörd debatt slutade med att Black M ombads ställa in sin konsert.

I intervjuer efteråt berättade Black M om att hans farfar var del i den armé av främst senegalesiska soldater som under kolonialismen tvingades strida för Frankrike. Han hade alltså en stark familjekoppling till andra världskriget.

Systemkritiken och att många av Nationella frontens medlemmar inte tror på fakta, visade sig på ett möte som jag var på i södra Frankrike för ett tag sen.

På mötet med Nationella fronten i Aigue berättar Mireille Roset att det finns invandrare som vill tvinga på andra det hon kallar "sin barbariska religion" och att de vill "tvinga oss tillbaka i tiden" i flera sekler.

Mireille Roset och hennes vän som inte vill säga sitt namn, eftersom han misstror journalister, är upprörda över vad de uppfattar är ett beslut om att arabiskaundervisning ska bli obligatoriskt i skolan.

När jag ifrågasätter om det stämmer, så undrar de om jag inte följer nyheterna? Jag vet inte hur de fått sin information, men nästa dag ställer jag frågan till en lokal politiker, Elsa Di Méo, från Socialistpartiet i Fréjus.

Elsa Di Méo säger att Nationella frontens lokalavdelning sprider felaktiga rykten. I själva verket handlar det om hemspråksundervisning i arabiska. Det är ett nationellt beslut och ingen ska tvingas, förklarar Elsa Di Méo, medan hennes tvååring leker i bakgrunden.

Elsa Di Méo är oppositionsledare i Fréjus som styrs av Nationella fronten. Medan borgmästaren David Rachline jobbar med Marine Le Pens presidentvalskampanj, så kampanjar hans partikamrater lokalt.

Precis innan vårt möte, har Elsa Di Méo träffat två journalister från vänstertidningen Liberation. Men Nationella frontens kampanjarbetare la sig i journalisternas arbete, och hotade med att ringa lokalpolisen. När jag träffar fotografen senare säger han att han bara gjorde sitt jobb och att liknande incidenter har inträffat tidigare med Nationella fronten.

– Det är den här verkligheten vi lever med, säger Elsa Di Méo. Det är krig mellan kommunledningen och lokalpressen.

Chefredaktören Eric Farel på lokaltidningen i Fréjus, Var-Matin, berättar att tidningen inte längre blir inbjuden till presskonferenser med det styrande partiet.

– Nationella fronten gillar inte att Var-Matin ger utrymme även till andra partier, säger han.

Dominque Albertini förklarar att Nationella fronten ser det så kallade "systemets" journalister som aktivister och ideologiska  motståndare.

Extremhögerns lobbyism verkar på många fält samtidigt. Det finns värdekonservativa, kristna och katolska identitärer, som förenar motstånd mot genderdebatten och hbtq-rättigheter med nationalism.

Och det finns kända profiler med en antisemitisk eller konspiratorisk agenda, som framför allt är verksamma på nätet, som Alain Soral och komikern Dieudonné, han som vill tänja på gränserna för vad man kan säga offentligt, och som flera gånger har åtalats för hets mot folkgrupp.

Många unga tycks lockas av subversiva åsikter som extremhögerns. Nu i valtider är aktiviteten hög hos alla möjliga politiska grupper på nätet som gör allt för att smutskasta motståndarsidan. Tonen är hård och det är tydligt att utländska nätaktivister bidrar med uppenbart översatta franska fraser i debatterna, som bidrar till masseffekten på nätet.

– Ju mer man exponeras för en idé, desto mer ökar möjligheten att man blir överens med den idén. Att extrema åsikter sprids på nätet, gör att de också vinner terräng, säger Dominique Albertini.

Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min spellista".