Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Världskonstdagen uppmärksammades på Moderna museet

Publicerat torsdag 20 april kl 15.29
Uppdaterat torsdag 20 april kl 16.09
Katarina Jönsson Norling (KRO): "Vi väntar oss stora satsningar på bild- och formkonsten"
(3:00 min)
Katarina Jönsson Norling är ordförande för Konstnärernas riksorganisation.
1 av 2
Katarina Jönsson Norling är ordförande för Konstnärernas riksorganisation. Foto: Sandra Stiksalo/SR
Årets tårta på världskonstdagen på Moderna museet som enligt konstnären Reza Hazare symboliserar den antika staden Mes Aynak som den afghanska staten sålt till ett kinesiskt gruvbolag. Foto: Sandra Stiksalo/SR
2 av 2
Årets tårta på världskonstdagen på Moderna museet som enligt konstnären Reza Hazare symboliserar den antika staden Mes Aynak som den afghanska staten sålt till ett kinesiskt gruvbolag. Foto: Sandra Stiksalo/SR

På torsdagen uppmärksammades världskonstdagen på Moderna museet i Stockholm. Konstnärer och politiker diskuterade samtidskonstens förutsättningar, i synnerhet konstnärernas mycket låga inkomster.

Efter samtalet på World Art Day, som arrangeras av bland annat Konstnärernas Riksorganisation, KRO, bjuds det traditionsenligt på konsttårta, en programpunkt som väckte internationell uppmärksamhet 2012 när dåvarande kulturminister Lena Adelssoh Liljeroth skar i en tårta föreställande en svart kvinnokropp där konstnären Makode Linde agerade tårtans skrikande ansikte.

I år blev det ingen levande tårta, däremot en ätbar Buddhafigur som enligt konstnären Reza Hazare symboliserar den antika staden Mes Aynak, känd för sina över 400 Buddhastatyer, som den afghanska staten sålt till ett kinesiskt gruvbolag.

Utgångspunkten för årets utfrågningar är den rapport som Konstnärsnämnden presenterade i december och som visar att bild- och formkonstnärers inkomster är mycket låga, medianlönen före skatt är 13 000 kronor.

Kulturpolitiska talespersoner från fyra partier (Mp, S, L och Kd) svarade på hur de ser på konstnärers inkomster, och vad som behöver och kan göras för att höja dem. Politikerna var eniga om att staten måste ta ett större ansvar för att få upp konstnärernas löner, men oeniga om exempelvis visningsersättningen och om en eventuell lagstiftning om enprocentsregeln på statlig nivå.

Ordförande för Konstnärernas Riksorganisation, Katarina Jönsson Norling ledde utfrågningen av politikerna.

Var det något som stack ut bland politikernas svar?

– Jag tycker att politikernas starka engagemang för kulturen är slående, de kan tala både länge och väl om kulturens betydelse och konstnärerna vikt i vårt samhälle, men när de kommer in på konkreta åtgärder blir det betydligt svajigare och svårare att få klara besked.

Vad tycker du om de förslag som ändå var uppe?

– Jag tycker att vi har diskuterat en hel del bra, konstruktiva förslag. Bland annat har vi ägnat mycket tid åt att diskutera MU-avtalet som är det som ska ge konstnärer betalt när de ställer ut på en konsthall eller ett museum i Sverige. I dag arbetar konstnäre ofta helt gratis eller kanske ett halvår för 4000 kronor och det är inte hållbart längre, och det håller alla politiker med om. Det svåra nu är att komma med konkreta åtgärder, både vad gäller själva avtalet och hur man ska få alla att följa det och faktiskt skjuta till pengar i den budget som kommer i höst. Nu har man sin sista chans här, det är valår snart, en budget till ska läggas och vi väntar oss stora satsningar på bild- och formkonsten.

Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min spellista".