Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
RECENSION – LITTERATUR

Komprimerat och exakt om det armeniska folkmordet

Publicerat måndag 24 april kl 15.38
Fredrik Wadström: "Närgången skildring av folkmordet 1915"
(1:59 min)
Minnesplatsen för det armeniska folkmordet i Jerevan i Armenien. Foto: Fredrik Wadström
Minnesplatsen för det armeniska folkmordet i Jerevan i Armenien. Foto: Fredrik Wadström/SR

24 april är minnesdagen för folkmordet på armenierna 1915. Nu finns den franska författaren Anny Romands bok "Min mormor från Armenien" på svenska.

Titel: "Min mormor från Armenien"
Originaltitel: "Ma grand'mère d'Armenie"
Författare: Anny Romand
Översättare: Madeleine Gustafsson

Det här är en liten bok till formatet men den rymmer de allra största frågorna om liv, död och livslång sorg. Den franska skådespelaren, översättaren och författaren Anny Romand var under uppväxten väldigt nära sin mormor Serpouhi i Marseille. Mormodern talade oupphörligt med sin dotterdotter om de traumatiska upplevelserna i ungdomen när stora delar av Serpouhis familj mördades i det osmanska riket, bland annat hennes man och deras halvårsgamla dotter.

För några år sedan hittade Anny Romand mormoderns dagbok skriven under flykten genom Anatolien på 1910-talet. På lite drygt 100 sidor återger Romand nu korta utdrag ur dagboken varvade med sina egna barndomsminnen av mormoderns fasansfulla vittnesmål om folkmordet.

Efter hand lägger sig min otålighet och jag inser att allting finns där, knapphändigt och exakt och fullt tillräckligt.

Till en början tänker jag att det är synd på en så stark historia att författaren inte tagit ett större grepp. Det hade kunnat bli en mycket bredare berättelse – faktabok eller roman – om vardagslivet och om dramatiken under det armeniska folkmordet. Men efter hand lägger sig min otålighet och jag inser att allting finns där, knapphändigt och exakt och fullt tillräckligt. Anny Romand lyckas till och med få in flera nivåer i den korta berättelsen: dels mormoderns hemska upplevelser, dels hur hon överför sitt trauma på dotterdottern som ständigt översköljs med Serpouhis minnen och nästan gör dem till sina egna.

På så sätt blir det inte bara en närgången skildring av hur folkmordet 1915 och framåt påverkade människorna som var mitt uppe i det, utan också hur det inpräntas i senare generationer. När jag kommer till slutet i den kompakta texten kommer jag på mig själv med att tänka: det här är allt som behövs.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".