Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Förlag inom lättläst har fördubblat sin utgivning

Publicerat torsdag 22 juni kl 06.30
Lena Maria Nordstrand: Att skriva lättläst är mycket svårare
(2:30 min)
Efterfrågan på lättlästa böcker har ökat.
Efterfrågan på lättlästa böcker har ökat. Foto: Pontus Lundahl/TT

Efterfrågan på lättlästa böcker har ökat markant de senaste åren. Det ökade antalet nyanlända och den försämrade läsförståelsen ses som de två främsta förklaringarna.

Mellan 2014 och 2016 ökade Nypon och Vilja förlag, som ger ut lättläst litteratur för barn och unga respektive vuxna, sin utgivningen med mer än 100 procent. Även lättlästa förlaget Hegas och LL-förlaget, som drivs av Myndigheten för tillgängliga medier, har ökat sin utgivning de senaste åren.

– Vi har ökat utgivningen av lättläst skönlitteratur, i första hand för vuxna som inte har svenska som förstaspråk och för dem blir lättläst bron från att inte läsa till att bli läsare, säger Lena Maria Nordstrand, förlagschef på Nypon och Vilja förlag.

Vi har ökat utgivningen av lättläst skönlitteratur, i första hand för vuxna som inte har svenska som förstaspråk.

Enligt henne beror den ökade utgivningen främst på det stora antalet nyanlända och på att målgruppen – personer med lässvårigheter – har blivit större och mer mångfacetterad. Dessutom har kunskapen om hur man faktiskt kan hjälpa och stödja personer med lässvårigheter blivit större, säger hon och fortsätter:

– PISA-studien har ju visat att barn och unga läser mindre och har en minskad läsförståelse. Det finns också andra studier för vuxna som pekar på precis samma sak, nämligen att förståelsen att tolka skriven text minskar och då blir det ju nödvändigt att försöka lösa problemet.

Böcker som är tunna med ett rafflande innehåll som ligger nära deras egen vardag, är modellen.

Lättlästa texter är sådana som bearbetats såväl innehållsmässigt som språkligt och typografiskt för att bli lätta att hänga med i. Det handlar exempelvis om en logisk intrig, korta ord, rak meningsbyggnad och en luftighet på boksidan. 

Författaren Thomas Halling har skrivit dussintals lättlästa bilder- och kapitelböcker, gjort otaliga skolbesök och märker också av ett ökat behov av lättlästa texter. Den stora utmaningen, säger han, är att fånga de skolungdomar som inte självmant skulle öppna en bok.

– Jag märker att den sortens böcker som är tunna med ett rafflande innehåll som ligger nära deras egen vardag, är modellen. Jag försöker skriva lättläst som även en god läsare kan ha glädje av och som man kan använda som utgångspunkt för diskussioner i en hel klass, där hela klassen kan ha läst boken för så är det inte alltid.

Parallellt med att behovet och utgivningen av lättläst har ökat, har även inflödet av lättlästa manus till förlagen blivit större. Och det är allt oftare specialpedagoger och lärare som skriver dem.

– Vi har en strid ström av manus och många kommer från specialpedagoger eller modersmålslärare som ser behoven. Men manus som vi får från specialpedagoger håller ofta inte den kvalitet som lättläst måste hålla. Att skriva lättläst är mycket svårare än att skriva vanliga böcker för läsaren ställer mycket större krav på en lättläst text och det beror på att läsare har blivit sviken så många gånger av de vanliga böckerna så författaren måste anstränga sig extra för att få läsaren att vilja vända blad, säger Lena Maria Nordstrand.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min Lista".