Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
RECENSION – OPERA

Zandén lyckad Tevje på Malmöscen

Publicerat måndag 4 september kl 07.00
"Lika drabbande som angelägen"
(2:13 min)
spelman
Philip Zandén som Tevje Foto: Malin Arnesson

Malmö opera inleder säsongen med musikalklassikern "Spelman på taket" med Philip Zandén i huvudrollen som mjölkutköraren Tevje.

Recension: Detta är en professionell bedömning. Omdömet som uttrycks är recensentens eget.

Titel: "Spelman på taket"
Plats: Malmö opera
Regissör: Orpha Phelan
Skådespelare: Philip Zandén, Katarina Ewerlöf 
Scenografi: Leslie Travers

Den är ofta spelad världen över, men det är 20 år sedan den här teatern satte upp Spelman på taket. Tematiken är däremot ständigt aktuell. Föreställningen inleds också med en scen som skulle kunna vara tagen från i dag. Ett gäng flyktingar sitter på en bänk i en väntsal, iklädda täckjackor, filtar, regnrockar. Ögonblicket senare kastas vi tillbaka till 1905 och den fiktiva judiska byn Anatevka i Ryssland, men också en miljö där antisemitism och förföljelse hotar.

Philip Zandén är ingen fulländad sångare. Men det han saknar vokalt, kompenserar han med råge i inlevelse och personlighet. Man tror på varenda ord som kommer ur honom, vare sig det är Tevjes vresighet, hans pillemariska humor eller djupaste allvar.

Världen där ute tränger sig på men Tevje försöker i det längsta att hålla den på avstånd. Hans akuta bekymmer just nu är hur han ska acceptera de män som hans döttrar vill gifta sig med. Det är i de tvära kasten - mellan allvar och avväpnande humor - som musikalens styrka ligger.

Scenografin är finurlig: ett form av herrgårdsrum med slitna väggar och stuckatur, där inredningen med tunga bord och skåp med enkla grepp får nya funktioner och blir tågvagnar, dörrar för entréer och sortier och en gång till och med badkar.

Scenografin är finurlig.

Regissören Orpha Phelan är bra på myllrande folkscener och ensemblenummer, men lyckas inte alltid höja temperaturen i de mer intima scenerna. Uppsättningen behöver nog några föreställningar för att sätta sig.

Men det är randanmärkningar i en iscensättning som annars är lika drabbande som angelägen.

Effektivt tydliggjort när scenografin - bokhyllor och skåp - i slutscenen omvandlas till överfulla flyktingbåtar, likt dem vi lärt känna från Medelhavet, som sakta driver ut ur scenbilden.

Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min Lista".