Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Veckans ord: Kristenhet

Publicerat torsdag 14 september kl 11.20
Kristenheten svävar som ett moln över kyrkodebatten
(3:13 min)
Johanneskyrkan i Malmö
Johanneskyrkan i Malmö. Foto: Anna Karolina Eriksson/TT

Veckans ord från kulturredaktionen har anknytning till kyrkovalet på söndag. Fredrik Wadström har fastnat för ordet 'kristenhet'.

I vår politiserade tid är det typiskt att ett kyrkoval väcker liv också i det sekulära samhällets förhållande till kristenhet. Egentligen är det förstås svenska kyrkan som institution som debatterats ovanligt aktivt den senaste tiden. Men som en effekt av de politiska diskussionerna inför kyrkovalet har själva kristenheten svävat in som ett moln över samtalet, även om kanske inte alla deltagande debattörer har upptäckt det. Eller så finns det de som medvetet försökt hålla begreppet 'kristenhet' ifrån sig eftersom det blir så mycket svårare att få politiska ord som 'vänster', 'höger', 'liberal' eller 'populist' att fästa när de grundläggande kristna värderingarna ska diskuteras.

Det brukar ofta sägas till försvar för kristenheten i tider av vikande medlemstal i Svenska kyrkan och kristendomens minskade betydelse i det svenska samhället att den kristna tron ändå genomsyrar våra normsystem. Även om det givetvis är sant så visar det sig ofta när det argumentet dyker upp i den politiska debatten att de där kristna normerna kan vara synnerligen böjliga. Ibland har de till och med haft väldigt lite att göra med teologi utan formuleras i stunden för att på bästa sätt kunna fogas in i debattörens personliga världsuppfattning.

Dessutom finns det en del aspekter av kristenheten som sällan får plats i den sortens diskussioner. Jag skulle till exempel gärna lyfta fram den upproriska sidan. Och är det någonstans vi har lärt oss att se den revolterande Kristus så är det i kulturen, framför allt i böcker och filmer.

Den publikt kanske mest framgångsrika kristusmyten i populärkulturen är Matrix-filmerna med den utvalde Neo som messias i en digital framtidsdiktatur. Fast den revolutionäre Jesus i Pasolinis film "Matteusevangeliet" från 1964 är om möjligt än mer rebellisk. Om vi ska hitta någonting som fångar stämningarna i den svenska debatten så kan den kanadensiske regissören Denys Arcands originella "Jesus från Montreal" från slutet av 1980-talet vara en bra ände att börja i. En grupp skådespelare får i uppdrag att sätta upp ett passionsspel i en katolsk kyrka. De gör en djupdykning i kristendomens rötter och sätter ihop ett drama som vinner publikens hjärta men förgargar kyrkans folk. Ironiskt nog var uppdraget från början att locka tillbaka publiken till kyrkans årliga passionsspel efter att intresset sjunkit gradvis, men teatergruppen lyckas lite för bra och tolkar bibeln alldeles för mycket på sitt sätt för kyrkans smak.

Så det kan väl vara en tanke att skicka med till alla nytillkomna debattörer som nu gnider lampan med Svenska kyrkans ande i. Det som frigörs ur lampans inre kan mycket väl vara politiskt svårstyrd kristenhet och inte de ideologiska etiketter som många ropar efter.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min Lista".