Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
REPORTAGE
Björkborns herrgård byggdes omkring 1815 och var bostad åt bruksägare och disponenter vid Björkborns bruk fram till 1970-talet
1 av 3
Björkborns herrgård byggdes omkring 1815 och var bostad åt bruksägare och disponenter vid Björkborns bruk fram till 1970-talet. Foto: Alfred Nobels Björkborn
Alfred Nobel i form av silkondocka sitter i laboratoriet i Björkborn.
2 av 3
Alfred Nobel i form av silkondocka sitter i laboratoriet i Björkborn. Foto: Alfred Nobels Björkborn
Denna kanon tillverkades av AB Bofors-Gullspång i Karlskoga i slutet av 1800-talet.
3 av 3
Denna kanon tillverkades av AB Bofors-Gullspång i Karlskoga i slutet av 1800-talet. Foto: Alfred Nobels Björkborn
Lyssna
(6:44 min)
Lyssna
(6:44 min)
Lyssna
(6:44 min)
Herrgården som möjliggjorde Nobelpriset
Publicerat torsdag 7 december kl 13.00
Publicerat torsdag 7 december kl 13.00
Björkborns herrgård byggdes omkring 1815 och var bostad åt bruksägare och disponenter vid Björkborns bruk fram till 1970-talet
1 av 3
Björkborns herrgård byggdes omkring 1815 och var bostad åt bruksägare och disponenter vid Björkborns bruk fram till 1970-talet. Foto: Alfred Nobels Björkborn
Alfred Nobel i form av silkondocka sitter i laboratoriet i Björkborn.
2 av 3
Alfred Nobel i form av silkondocka sitter i laboratoriet i Björkborn. Foto: Alfred Nobels Björkborn
Denna kanon tillverkades av AB Bofors-Gullspång i Karlskoga i slutet av 1800-talet.
3 av 3
Denna kanon tillverkades av AB Bofors-Gullspång i Karlskoga i slutet av 1800-talet. Foto: Alfred Nobels Björkborn

Alfred Nobel bodde sina tre sista somrar i livet på Björkborns Herrgård i Karlskoga. Han fick huset på köpet när han 1894 förvärvade AB Bofors Gullspång.

Björkborns Herrgård i Karlskoga är en plats vars betydelse är helt central för att det existerar något vi kallar Nobelpris. När Alfred Nobel köpte AB Bofors Gullspång 1894, följde den gamla bruksherrgården med i köpet.

I det stora vita huset bodde Alfred Nobel sina allra sista somrar i livet, 1894 till 1896. När det sedan efter hans död uppdagades att han planerat för fem stycken Nobelpris, blev det faktum att Nobels testamente genom Björkborns Herrgård kunde knytas till Sverige och svensk lagstiftning, helt avgörande för prisens förverkligande.

Nobel var ju kosmopolit och hade stora villor i både i Frankrike och Italien bland annat. Och hade testamentet hanterats där, vet ingen hur det hade gått. Främst motsatte sig familjen hans slutgiltiga testamente, men en annan motståndare till priset var Kung Oscar II, som ansåg att det var ofosterländskt att det även skulle kunna gå till ickeskandinaviska medborgare. 

Tack vare Nobels nära medarbetare, Ragnar Sohlman och generalkonsul Gustaf Nordling, lyckades man till slut utverka ett "Certificat de Coutume" som redogjorde för de befogenheter som skulle gälla enligt svensk rätt. En helt central betydelse hade också Björkborns Herrgård och att Alfred Nobels tre ryska Orlov-hingstar var stallade där.

"Där en människa har sina hästar är att betrakta som hennes verkliga hem", hennes så kallade "domicile de fait". Det vill säga den plats och det land där testamentet därmed ska hanteras. Sålunda förklarade sig Karlskoga häradsrätt 1897, vara rätt forum för bevakning av testamentet. På så sätt lyckades man till slut att framgångsrikt avsluta denna process.

På Nobelmuseet i Karlskoga arbetar guiden Edith Oldenburg och verksamhetschefen Christer Franklin. De visar runt i den stora herrgården som är möblerad som på artonhundratalet.

Två skrivbord, ett kassaskåp, medaljerna, några kameror och boksamlingen tillhörde Alfred Nobel själv och ytterligare några saker kommer från släktingar och medarbetaren och vännen Ragnar Sohlman. I övrigt är Björkborns Herrgård inredd i tidstypisk stil, inspirerad av dåtidens lite överlastade borgerliga ideal, med sammetsdraperier, tätt mellan möblerna och palmer i krukor. Men av hänsyn till besökarnas rörlighet har man inte övermöblerat, berättar Christer Franklin. 

Det är något magiskt med en människas rum. Att veta att Alfred Nobel har passerat den här hallen med stormönstrade 1800-talstapeter, äkta mattor på golven och en stor svängd trätrappa upp till andra våningen, ger en svindlande känsla av hans egen närvaro.

Även om medaljongtapeterna är nyproducerade och många av hans ting utbytta. Nobel var väl inte heller något inredningsfreak direkt, och eftersom han bodde i San Remo i Italien vid tidpunkten då Björkborns Herrgård blev hans, så överlät han jobbet med att skaffa möbler och tapetsera till brorsonen Hjalmar Nobel.

Guiden Edith Oldenburg rör sig vant genom rummen, här visar hon skolbarn och utländska turister en central del av vårt svenska kulturarv.

När jag läser Staffan Tjernelds klassiska biografi ”Nobel” från 1972 är det en ganska ensam och dyster man som stiger fram ur texten. Alfred Nobel tillbringade stora delar av sitt liv i bristfälliga skjul där han med sitt eget och andras liv som insats experimenterade med nitroglycerin och tändhattar och så småningom lyckades framställa den betydligt säkrare dynamiten.

Blandningen som lade grunden till hans stora förmögenhet, men också förvandlade honom till en handelsresande i sprängämnen. Med på de långa resorna hade han alltid ett par böcker och på Björkborns Herrgård förvaras en stor del av hans privata bibliotek, 1100 volymer av cirka 600 författare.

Och tittar man i förteckningen över titlarna är det allt från Balzac till Viktoria Benedictson och Victor Hugo, och många volymer med Ibsens dramatik och Strindberg även om den riktigt stora favoriten var nobelpristagaren litteratur från 1903, Bjørnstjerne Bjørnson. Men Alfred Nobel var inte bara en stor läsare, han hade också egna litterära ambitioner.

Efter att kikat in i Alfred Nobels bastanta kassaskåp i trä och studerat ordningen på hans personliga skrivbord kommer vi till ett glasskåp på andra våningen, i en lite mörk korridor får jag se konturerna av Alfred Nobels eget ansikte…

Mer om Nobelpriset i litteratur 2017
Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min Lista".