Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Musikal och operetter i huvudstaden!

Publicerat måndag 17 oktober 2005 kl 09.57

Det personliga initiativet och det brinnande intresset är något som många mindre konstnärliga satsningar bärs fram av - vare sig det gäller det egna musicerandet, målandet, skrivandet eller skådespelandet. Det här enorma engagemanget kan bära oerhört långt lika gärna som det kan leta till förspilld möda.

Per Feltzin har gått på tre mycket olika musikteaterföreställningar i helgen som samtliga är initierade av en eller två starkt drivande krafter.

Ja, spektrat är brett. Lloyd Webbers Jesus Christ Superstar har översatts och regisserats av huvudrollsinnehavaren Oskar Bly. Paljettprinsessan är en tyrolerkitsch operett för elpiano av tonsättaren och pianisten Sven Idar och librettisten och sångaren Peter Tornborg. Carl Zellers Fågelhandlaren framförs av Anne-Lie Kinnunens Stockholms Operettensemble.

Paljettprinsessan är som att hamna på en mystisk svartklubb för folk som alla verkar känna varandra och sedan krumt knoddiga barnsben gnolat på Lehar- och Strauss-musik - och javisst, Melodikryssnestorn Bengt Haslum finns i publiken. Med hjälp av genretrogen ny elegant musik har man skapat en spexoperett. Det är avväpnande charmigt mitt i all blandning av skön- och falsksång. Så prilligt att mina invändningar kommer på skam. Amatörmässighetens starka hjärta gör mig gladare än själva skämtandet.

Dagen efter så träffar jag nästan samma personer igen i publiken - bara så många fler som skrattande hälsar på varandra och sångarna. Och Haslum är där, på Boulevardteatern. Här är anspråken betydlig högre, här har vi en riktigt berättelse om kärleksbestyr, förklädnader och förvecklingar bland furstar och tyrolerbönder. Lederhosen, flätor - till och med lite joddlarsång.

Att beklaga operettens gammaldags kvinno- och manssyn - ja, det är lika lönlöst som att anklaga solen för att den går upp i öster. 

Entusiasten Kinnunen med Stockholms Operettensemble har gjort årliga föreställningar under drygt 25 år och turnerat mycket. Hon garderar sig inte med ironisk distans. Hon tror på sina föreställningar. Hon skapar snabbt en överenskommelse med publiken att se förbi det orealistiska och ta förvecklingarna som en skrattspegel av världen.

En entusiastisk publik applåderade i synnerhet Mattias Nilsson och trion som leddes av violinisten Rimma Gotskosik.

På Maxim har den unge sångaren Oskar Bly en helafton i Jesus Christ Superstar. Det är en föreställning i en annan liga än de två förra - bland andra ser vi Anders Ekborg som Judas. Här blandas klassiska musikalgester med en radda annorlunda lösningar. Ett exempel: De sjuka, spetälska har ett slags tvångströjor på sig, de är fångna i sin sjukdom. Bly har i sin regi skapat en enkel ram där man på scenen inleder och avslutar i nutidens vanliga kläder. Lite som om själva berättelsen om Jesus är ett djupt liggande minne i våra sönderstressade kroppar.

Musiken är baserad på en rocktrio - och det är mera rock över arrangemangen än vad vi har vant oss vid numera. Kul, det blir bredd i klangen som får mig att spetsa öronen - mitt i gitarrsoundet kommer en tramporgel. Men på premiären var mixen ännu inte färdig - eller så är ljudanläggningen för underdimensionerad.

Det hindrar mig ändå inte att imponeras av kraften i primus motorn Oskar Bly.

Per Feltzin

per.feltzin@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".