Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Det hettar inte till om könet

Publicerat onsdag 26 oktober 2005 kl 08.56

Gynekologi betyder ordagrant läran om kvinnan. I sin moderna tappning gjorde gynekologin från 1860-talet och framåt också anspråk på att vara Vetenskapen om Kvinnan. På kort tid blev den statusfylld, inflytelserik och stilbildande för övrig läkarvetenskap. Idéhistorikern Ulrika Nilssons doktorsavhandling ”Kampen om kvinnan” har kommit ut i bokform med titeln ”Det heta könet. Gynekologin i Sverige kring förra sekelskiftet”. Lars Hermansson har intresserat sig för detta ämne.

När jag första gången såg min dotter iförd klänning kände jag instinktivt att det var fel. Hon är ju bara några månader gammal, tänkte jag, hon har väl inget kön, och har hon nåt så är hon kille för det är jag. Det kallas projektion det där att se sig själv som norm och måttstock, ett känslomässigt tankefel långt äldre än gatan.

Sedan den franske filosofen och idéhistorikern Michel Foucaults genombrott med verk som ”Vansinnets historia” och ”Övervakning och straff” för snart femtio år sen, har humanvetenskaperna i stor utsträckning sysslat med att undersöka projektionens makt över våra medvetanden, eller mer specifikt, vita vetenskapsmäns medvetanden på 17- och 1800-talet och deras sätt att projicera patriarkala ordningar på sina förment naturliga kunskapsobjekt: blommor, kvinnor, barn, vansinniga och vildar, alltså ”de andra”.

Ulrika Nilssons bok verkar i denna breda mittfåra av akademisk forskning. För en fåkunnig i gynekologihistoria är det förstås lärorik läsning. Visste till exempel inte att Sveriges förste professor i gynekologi, Anders Andersson, också var poet, satt i akademin bland annat för att han skrivit en dikt där han liknar kvinnokroppen vid ett tempel och gynekologen vid dess överstepräst.

Jag visste heller inte att hovet, så sent som på 1820-talet, kunde anlita kloka gummor för att bota kungligheters åkommor. 1824 lät man kalla på Kisa Mor när prins Oscar hade örsprång. Förutom pengar fick hon som tack för hjälpen en läkarlegitimation av dåtidens socialstyrelse, Sundhetskollegiet. Bara något decennium senare var en sådan karriärgång omöjlig. Läkaryrket hade professionaliserats, kloka gummor och jordemödrar rensats bort, och dessutom hade alltså behov uppstått av en speciell sorts läkare för att kartlägga kvinnokroppen. Denne var förstås man. Kvinnan hade ytterligare objektifierats.

Den här historieskrivningen är i sina grunddrag säkert korrekt, men för att den inte ska stelna till ideologi och dogm måste den snart ifrågasättas, ses ur ett annat perspektiv, fördjupas. Vad skulle till exempel hända om man tänkte i andra kategorier än makt och underordning, subjekt och objekt, kvinna och man. Om man försökte förstå hur e n av dessa manliga gynekologer tänkte och kände på djupet, läste hans dagböcker och brev, studerade hans krognotor, familjerelationer. Eller nån av kvinnorna som blev utsatt för hans skalpell. Jag vill helt enkelt få syn på en annan historia än den jag känt till nu i snart tjugo år.

I inledningen skriver Ulrika Nilsson att hon, citat ”utgår från att vetenskapsutövare aktivt konstruerar verkligheten, snarare än upptäcker den”. Det måste förstås betyda att även hon konstruerar sin historiska verklighet med manliga gynekologer och kvinnliga objekt, snarare än upptäcker den. Men av det metaperspektivet märks intet i ”Det heta könet”.Tvärtom, när man läser boken får man intrycket av att vi nu äntligen lever i den upplysta värld 1860-talets gynekologer trodde att dom levde i. Det gör vi inte.

                                                          Lars Hermansson

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".