Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Fransk hiphop i skottlinjen

Publicerat onsdag 30 november 2005 kl 08.18

I Frankrike har nationalförsamlingen röstat för en hårdare terroristlag och premiärminister de Villepin vill se skärpa regler för invandringen. Och i förra veckan krävde drygt 200 parlamentsledamöter att franska hiphopartister ska ställas inför rätta. Deras texter ska ha uppviglat till upploppen i förorterna, som började för en månad sedan. Men försöket att göra hiphopen till syndabock skapar debatt.

Gruppen 113 rappar om ”le banlieu” den farliga förorten. Om kalashnikov, om Sarkozy, om allt som fait sche - om allt som är skit. Språket är internt med metaforer och är inte helt lätt att förstå.

113 är ett av de sju band och enskilda artister, som högerpolitikern Francois Grosdidier skapat en parlamentarisk front mot. Justitieministern har begärt att åklagarmyndigheten ska inleda en granskning av gruppernas inblandning i upploppen. Politikern Grosdidier har redan tidigare i år försökt att sätta stopp för rapparnas våldsbudskap.

I tidningar som Liberation och Le Monde har debatten om rapmusiken fortsatt, och de flesta motsätter sig att begränsa yttrandefriheten.

Pierre Rosanvallon, lärare på Socialhögskolan i Paris och författare till böcker om fransk politik anser i en paneldebatt publicerad i Liberation att hela det franska samhället sitter fast i en tystnad. Hur ska då dessa förortsungdomar, som inte har ordet, komma till tals om inte via musik, undrar Rosanvallon.

I en annan artikel varnar Olivier Cachin, som är specialist på hiphop, för att upphöja rapparna till talesmän för de utsatta områdena. De uttrycker känslor; ilska, besvikelse och hat, men är inte politiker.

Den franska hiphopen föddes i början av 80-talet och texterna handlar om rasism, våld, frustration och manar till attacker mot poliser och samhället. Frågan är om detta är ett brott. Eller blir parlamentarikernas ingripande nu bara ett försök att skjuta budbäraren, som rappar om desperationen i förorten. Rapmusiken är en förklaringsvariabel till upploppen, bland många andra som polygami, arbetslöshet och islamisering.

Sociologen Michel Boucher erinrar om hur politikerna tidigare haft en tvetydig inställning till rapmusiken och tidigare prisat musikerna för att de tar initiativ, och det är ju mer än vad politikerna tycks ha gjort.

                                                      Alice Petrén, Paris

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".