Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Valkyrian i regi av Staffan Valdemar Holm

Publicerat måndag 27 februari 2006 kl 10.32

Så till Kungliga Operan i Stockholm. I helgen var det premiärdags för den andra delen av fyra i Wagners operasvit Ringen. Efter höstens succé med Rhenguldet har nu regissören Staffan Valdemar Holm och dirigenten Gregor Bühl, med sina team, tagit itu med Valkyrian. Per Feltzin har ägnat helgen åt Wagner.

Ja, och det började redan tidigt på lördag morgon. Då ringde en lyssnare hem till mig för att diskutera varför vi kritiker inte ondgjorde oss över att all mytologi, alla nordiska gudadimensioner var borta i Holms uppsättning.

Han hade varit på genrepet och var upprörd över att allt nu utspelade sig i Wagners egen tid - sent 1800-tal.  

När jag sen kom till foajen var det kokande hett - Kungliga Operan tycktes gå mot en febertopp. Garderobiären suckade och sa leende: ”Jaha, en ensam till, ja, det är ju så med Wagner... många går hellre allena.” Och i pauserna plockade många upp sin matsäck och mumsade på inplastade smörgåsar och termoskaffe. 

Han är ju så stor, herr Wagner, att det finns en kick, en åsikt för alla och envar. Mytologier eller inte - han ger generöst också i en sån här nedtonad Ibsen-tolkning, där Bente Lykke Möllers scenrum är realistiskt med ett och annat surrealistiskt inslag. Det är till exempel inte bara en tallrikshylla på en vägg, utan hela rummet är tapetserat med tallrikar och fönsterna sitter så högt upp att man inte kan se ut. Bara ana naturens vresighet, våldsamhet och den isolering den ger oss. Samma saker som vi sedan ser i de människor vi lär känna på scenen - som möts och tar avsked gång på gång, alltid med största smärta och största glädje. Ett familjedrama med offer, med en far-dotter relation i centrum där dottern Brünnhilde sorgset påpekar att fadern blivit en fiende till sig själv.

Men det hade inte blivit levande om inte det musikaliska hade varit, nära nog till 100%, i världsklass. 

En halv minut av nästan fyra timmar guld - ur Sveriges Radio P2s direktsändning. Sällan har jag hört Kungliga Hovkapellet spela med sån innerlighet och kraft, så precist. Dirigenten Gregor Bühl smälter samman allt med sångarna - en legering där varenda stavelse hörs och känns. Den vi hörde var Endrik Wottrich som Siegmund - jag valde ett stycke med honom eftersom han är ny för den svenska publiken. En tenor som bränner fast Wagnerorden Sorg, Vrede och Hämnd i musiken. 

Wottrich plus Katarina Dalayman, Nina Stemme, Terje Stenswold, Martina Dike, Hans-Peter König och åtta Valkyrior.

Världsklass - det har jag sagt. Jag säger inget mer nu.

Per Feltzin

per.feltzin@sr.se

(Musik och text: Richard Wagner, scenografi och kostym: Bente Lykke Möller, ljusdesign: Torben Lendorph, dramaturg: Stefan Johansson och regi: Staffan Valdemar Holm)

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".