Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Maria von Platen på egna villkor

Publicerat torsdag 16 mars 2006 kl 09.08

Maria von Platen är en doldis i vår svenska litteraturhistoria. Hon skrev inte själv några böcker, men hon inspirerade flera kända författare i början av 1900-talet som var förälskade i henne. Inte minst Hjalmar Söderberg som låtit både Lydia i romanen ”Den allvarsamma leken” och huvudpersonen i dramat ”Gertrud” låna drag av Maria von Platen. Vem var hon? Nu har Kurt Mälarstedt skrivit en bok om Maria von Platen: ”Ett liv på egna villkor.” Maarja Talgre har läst den.

Vem var Maria von Platen? Litterär groupie eller en pionjär för den moderna kvinnan? Det är Oscar den andres tid då patriarkatet och dubbelmoralen råder i det svenska samhället. Det är en tid då Hjalmar Söderberg låter sin romanhjälte Martin Birck sucka: ”Vad gör vi med vårt liv vi män? Och vad gör vi med deras?”

I Kristianstad läser Maria von Platen Söderbergs nya roman ”Martin Bircks ungdom” hösten 1901 och skriver ett brev till författaren. Han svarar och snart blir det – för att citera Söderberg – ”många rader, till sist utan vett och sans.”

Maria von Platen är gift med en 26 år äldre ryttmästare och har en elvaårig son. Bortgift redan som tonåring kvävs hon nu i det omaka äktenskapet. Och då gör Maria göra något som få kvinnor på hennes tid vågar göra: Hon bryter upp från familjen för kulturlivet i Stockholm.

Hjalmar Söderbergs äktenskap är i sönderfall och den vackra, begåvade Maria, brevvännen finns i stan. Det blir passion och plåga i fyra år. Mest för Hjalmar. Han vrider och vänder på minnena sen och så dyker Maria upp i fiktiv form både som Gertrud Kanning i dramat ”Gertrud”, som Helga Gregorius i ”Doktor Glas” och som Lydia Stille i ”Den allvarsamma leken.” Vem minns inte Lydias replik: ”Mig får du älska på hedniskt vis.”

Det fanns fler kända svenska författare, manliga alltså, i Maria von Platens liv, som t ex Gustaf Hellström och John Landquist. John ville hon gifta sig med men pappa sa nej.

Kurt Mälarstedt har en del nya brev att komma med, som inte publicerats i vare sig Sten Reins eller Bure Holmbäcks litteraturvetenskapliga avhandlingar.

Mälarstedts porträtt av Maria von Platen är sakligt, gediget och samtidigt ömsint. Hon sökte ett liv på egna villkor men lyckades aldrig bli självförsörjande. Pappa bestämde för han höll i underhållet. Hon sökte den absoluta kärleken men fann den aldrig.

Allt det här är sorgligt, men det riktigt ruggiga är hur Maria von Platen beskrivs på kultursidorna när hennes identitet blir känd. För det har Kurt Mälarstedt också undersökt. De manliga kritikerna kallar henne: ”en de svenska litteratörernas vandringspokal”, ”en adlig femme fatale” och ”en kvinna som lämnar man och barn för att förföra ett antal författare i Stockholm.”

Och detta är inte på gamle kung Oscars tid. Detta är 1962 ! Samma år som the Beatles slår igenom med ”Love me do.”

                                                                Maarja Talgre

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".