Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Tysk Stasi-film drar storpublik

Publicerat tisdag 4 april 2006 kl 10.55

Tyska filmer om DDR-tiden har ofta haft en bitterljuv, nostalgisk ton, som i ”Sonnenallee” och ”Goodbye Lenin”. Men nu bryts trenden med den nya tyska storfilmen ”Das Leben, der Anderen”, De andras liv. Den har nominerats i elva av sammanlagt femton kategorier av det tyska filmpriset Lola och hyllats unisont av tysk press. ”De andras liv” skildrar ett samhälle genomsyrat av säkerhetspolisen Stasi och kan ses som inledningen på en ny epok i tysk film om Östtyskland, bort från nostalgi och skämt till iskallt allvar.

På en vind sitter Stasi-medarbetaren Gerd Wiesler, en karg och grå man som med nit och tro avlyssnar varje ord som sägs i lägenheten planet under. Där skrivs så småningom en DDR-komprometterande artikel som sedan smugglas över till västsidan och publiceras i tidskiften der Spiegel. Det är Östberlin, 80-tal och muren står så fast och stadig att ingen tror att den någonsin kommer att rämna.

Men något oväntat händer. Stasi-medarbetaren börjar förfalska rapporterna för att skydda den han är satt att övervaka - en dramatiker. Hur realistiskt detta är, om det någonsin har skett, kan man undra, men filmen är hyllad i Tyskland som den första som, efter en våg av nostalgi- och skämtfilmer om DDR, på ett realistiskt sätt skildrar det iskalla övervakarsamhället: Psykisk tortyr, utpressning, godtyckliga beslut som förstörde liv. I ett system där vem som helst kunde vara Stasi-informatör tär misstron och paranoian.

Det är en thriller som har ett psykologiskt djup - formatet är över två timmar. Över all denna misstro, naivt ska det visa sig, står dramatikern Georg Dreyman, som lever tillsammans med en känd skådelsperska. Dom är ett östtyskt privilegerat kändispar. Förhållandet är passionerat men det inbördes förtroendet vacklar, vilket får förödande konsekvenser. Inför hotet att aldrig mer få stå på en scen utnyttjas hon sexuellt av en hög minister och tvingas till angiveri.

Vad som är något ironiskt i sammanhanget, är att en 33-åring uppväxt i Västtyskland står för filmens manus och regi. Han heter Florian Henckel von Donnersmarck och är egentligen för ung för att ha upplevt det repressiva Östtyskland. Ändå lyckats han skildra DDR på ett sätt som väckt debatt och fått både politiker och före detta DDR-dissidenter att vilja se filmen.

Kristian Åström

kristian.astrom@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".