Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Små mästerstycken fyller "Sightseeing"

Publicerat tisdag 2 maj 2006 kl 07.39

”Jag tycker att det är en intressant situation, att bo i vad som är andra människors paradis”, så säger den thailändske författaren Rattawut Lapcharoensap, som ni möter i P1 Biblioteket i eftermiddag. Även Kulturnytt ägnar sig åt hans debutnovellsamling ”Sightseeing” som givit den unge författaren ett grundligt genombrott. Rattawut Lapcharoensap är född i Chicago men uppväxt i Bankok, och erfarenheterna från skilda kontinenter går igen i hans författarskap. ”Sightseeing” finns nu i svensk översättning, av Ia Lind, och Katarina Wikars har läst den.

Thailand är bara ett paradis för dårar och européer, för brottslingar och utlänningar. Det är vad mamman i titelnovellen brukade säga till sin son när han var liten.

Sju noveller finns det i ”Sightseeing” av Rattawut Lapcharoensap, som är född 1979 och som rört sig fram och tillbaka mellan USA och Thailand, både i livet och i litteraturen. En annan blick än backpackerns på jakt efter den ultimata stranden och mycket mer än så, det är en brist på tillhörighet på alla plan, inte skriven på näsan, bara gestaltad. Trampa mitt emellan och känna nån sorts skuld eller otillräcklighet, att ha en amerikansk soldatpappa och en mamma som hatar dom turister hon är beroende av, att vara för liten för klar i huvet bland alla thinnersniffande tonåringar, att vara född i en familj som har råd att muta en ut från det militära och inte kunna se kompis i ögonen mer, att höra till dom familjer vars fäder bränner ner de kambodjanska flyktingarnas skjul på nätterna. Orättvisorna, fattigdomen, rasismen, hopplösheten får kropp, får en berättelse.

Hela tiden, för varje novell, flyttas fokus lite och i den näst sista när jag som läsare ändå tror att vinkeln är i huvet på unga thailändsk killar så stiger en amerikansk gammal skröplig gubbe in som berättelsens jag. Tvångsförvisad till det helvetiskt varma landet för hans son har gift sig med en thailändska, tittar förvirrat på barnbarnen, som han kallar halvblodsungarna. Och nu tänker jag använda ordet trovärdighet, för det är precis som om den 26-årige författaren ändå känner ålderdomens utsatthet och olust gnaga i kroppen.

Sju noveller. Alla känns märkligt färdiga. Scott Fitzgerald skrev i ett brev till sin dotter på trettiotalet att noveller ska skrivas i ett svep eller också i tre, det beror på längden. Och jag vet inte hur han burit sig åt, Rattawut Lapcharoensap, men hans noveller är små mästerstycken, och helt utan dom knölar som också enligt Scott Fitzgerald måste hackas bort ur många texter. Och kanske är det här min lilla njugga invändning kommer. Novellerna är nästan för utmejslade, helt utan skavanker. Men oumbärliga och det ner i minsta detalj.

                                                        Katarina Wikars

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".