Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Vackra Kalevala-scener i förtrollad "Trollflöjt"

Publicerat onsdag 3 maj 2006 kl 09.00

För ett par dagar sedan meddelades det att Nationaloperan i Helsingfors gått många miljoner back, främst beroende på svikande publiksiffror. Men det är ett problem som inte har drabbat nyuppsättningen av Mozarts Trollflöjten i regi av Jussi Tapola. Librettot har fått en modernare finsk språkdräkt. Men framför allt, det alla jublar över, är Anna Konteks scenografi och dräkter. Uppsättningen har blivit en storsuccé hos både kritiker och, inte minst, hos den finska publiken. Kulturnytts Nordenkorrespondent Bengt Lindroth såg föreställningen och tillhör nu de förtrollade:

Handen på hjärtat... Säkert har det hänt er som också kallar er operavänner att ni finner uppsättningen på scenen så placerad i fel tidsperiod eller fel miljö, eller så fylld av fula färger och kläder och underliga tekniska lösningar, så allmänt skruvad eller fånig så ni kanske hellre blundar? Med ”Trollflöjten” på Nationaloperan i Helsingfors är det lite tvärtom... ja, jag menar inte man ska hålla för öronen. Men spärra upp ögonen, det gör man. För frågar någon hemma i Sverige mig om man borde se något på teatern i vår om man åker till Helsingfors, då svarar jag den nya ”Trollflöjten”, för de varma, underbart färggranna, infallsrika Kalevala-inspirerade scenerna, som en parad av fantasitablåer ur det finska nationaleposet. Här dansar djuren till Papagenos eller Taminos flöjttoner som vore det hos Klas Klättermus i Hackebackskogen, men den egentliga skådeplatsen är östra Finlands djupa och ogallrade skogar, med Sarastro och hans ordensbröder nånstans uppe bland granitbergens klippor. Sarastros slavar liknar de halvnakna skogsbönderna på Axel Gallen-Kallelas tavlor. Pamina en klassisk målning från slutet av 1800-talet där Suomen Neiti, Finlands jungfru, finns med, i blåvitt, blond och ”ren som efter ett bastubad”, skrev Helsingin Sanomat i en entusiastisk recension. Publikframgången är given. Extraföreställningarna många. Och visst, musiken är härlig

Kanske är sångarbesättningen i Nationaloperans ”Trollflöjt” inte helt optimal. Och någon kan möjligen anmärka att ögonfägnaden i den här visuellt och scentekniskt mycket utstuderade föreställningen för tanke och uppmärksamhet bort från det faktum att ”Trollflöjten” ju också har ett slags idémässigt innehåll; om den till synes onde Sarastro som visar sig vara något av rättvisans värnare. Strunt i sådant, säger jag, njut istället av myt och folksaga när Anna-Kristiina Kaappola, i kvällens starkaste sångarinsats, svävar som Nattens drottning, en skimrande blå fjäril ovanför Kalevalas nattskogar.

Bengt Lindroth

bengt.lindroth@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".