Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Manus och mångfald

Publicerat onsdag 10 maj 2006 kl 09.24

På svenska dramatiker med andra sorters namn än Sofia, Lucas och Malin har det länge rått stor brist i Sverige. Och med en så etniskt ”ren” dramatikerkår kan man fråga sig vilka historier som aldrig berättas på teatern och vilken publik som den därmed går miste om? Frågor som den konstnärlige ledaren för Gottsunda Dans & Teater; Dritero Kasapi ställde sig när han tillträdde sitt jobb härom året.
  Hans lösning på problemet var att initiera projektet ”Nya pjäser - nya världar.” Och under biennalen för barn- och ungdomsteater i Lund i helgen presenterades projektet som nu är inne i sin slutfas. Kulturnytts Elin Claeson var där.

”Vi måste faktiskt utveckla pjäser från grunden, hitta de som har nåt nytt att berätta, nåt vi inte har idag. Och då kom jag på idéen att skapa ett dramatikutvecklingsprojekt.”

Dritero Kasapi berättar att de hade hoppats att kanske 50 personer skulle anmäla intresse att försöka skriva en pjäs som skildrade ett annat Sverige eller en annan värld än den gängse. Det kom in över 250 förslag. Och nu har alltså sex av dessa vaskats fram. Tre kvinnor och tre män i åldrarna 19 till 34 ska nu få jobba med professionella dramatiker och dramaturger för att utveckla sina texter. Projektledargruppen består av representanter från sex olika teatrar runt om i Sverige, teatrar som alltså bidrar med personer, pengar och tid - samtliga har avsatt hål i planeringen för de förväntade färdiga pjäserna - meningen är att tre av dem ska ha premiär under 2008. Dessa sex förslag spänner från argsint monolog till absurd vardagskomik men det gemensamma är förstås att de är skrivna av personer med minst en förälder från ett annat land. Även om just det där med att definiera vem som är ”ny svensk” som vanligt är ett vanskligt företag berättar Dritero Kasapi:

”Samhället förändras varje dag, vi kan inte ha eviga kategorier. Vi är här och nu - vi måste svara för vad vi behöver och veta vad vi menar med författare med annan kulturell bakgrund - vi måste ha vår egen definition utifrån våra egna behov och vi är fullt medvetna om att imorgon kan det ha ändrats.”

19-årige Sohrab Fadai från Säter, vars föräldrar kommer från Teheran passade in i projektets ramar. Han har skrivit ett pjäsutkast som handlar om att gamla regler, lagar och gränser sätter käppar i hjulet för en globalt orienterad generation. En fråga som kanske snarare bottnar i ålder än i etnisk bakgrund. Sohrab är förutom blivande dramatiker också ordförande i Faluns Teaterförening och tycker att det finns en hel del kvar att göra inom svenskt teaterliv:

”Det som är bra är den öppna och fria debatten som råder, det dåliga är att det kanske bara blir en öppen och fri debatt. Teatern är ju efter samhället väldigt mycket, framförallt när det gäller mångfald. Samtidigt som den driver debatten! Varför händer det ingenting? Fast de senaste två, tre åren har det börjat hända nåt. Under arbetet i Falu Teaterförening har jag sett flera bra pjäser skrivna av kvinnliga dramatiker, de får komma fram och säga det de vill - det är bra!”

Elin Claeson

elin.claeson@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".