Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

"Pappersväggar" - berättelser på gränsen

Publicerat torsdag 1 juni 2006 kl 07.50

Med debuten ”Låt den rätte komma in” gjorde författaren John Ajvide Lindqvist en succéartad entré. Boken som handlar om vampyrer i 80-talets Blackeberg, ska nu också bli film i regi av Tomas Alfredson. Förra året kom nummer två, zombieromanen ”Hanteringen av odöda” och rask takt har det nu blivit dags för bok nummer tre: ”Papperväggar - Tio berättelser”. Maria Edström har läst John Ajvide Lindqvist.

”När pappa hade åkt till jobbet nästa dag gick jag ut till kartongen. Daggen hade ännu inte dunstat bort och pappersytan var fuktig, bucklig. Kartongen såg konstig ut där den stod i trädgården, som något tappat från ett rymdskepp. Allt runt omkring den blev annorlunda.”

Så låter det i titelberättelsen ”Pappersvägar” som handlar om en nioårig kille som får en stor pappkartong av sin pappa och som har den som en koja i skogen. Berättelsen ligger som ett litet magiskt smycke mitt i boken, och visar att John Ajvide Lindqvist verkligen har koll på sina stilmedel - utan ett onödigt ord får han pojkens tillvaro att sväva. Ändå verkar Lindqvist vara en författare som egentligen är mer intresserad av vad han berättar än hur - och det är både hans svaghet och styrka. Han är inte som vissa författare liksom förälskad i sitt eget språk, utan ibland snarare för förälskad i sina historier som rör i en magisk värld, gärna på gränsen mellan liv och död eller i alla fall bland oförklarliga ting och händelser, på gränsen mellan science fiction och ren vidskepelse. Kort sagt ligger han helt rätt i tiden, nyss kom tex Martin Engbergs ”Tecknen runt huset” som också är också ett exempel på den här strömningen.

Men man kan inte låta bli att ryckas med av John Ajvide Lindqvist berättelser om höghus som börjar luta, om snattade äldre kvinnor och om par som isolerar sig och vill leva för evigt. Min favorit är ”Gräns” - om Tina som arbetar som tulltjänsteman vid Kapellskär och som har gåvan att direkt kunna avslöja vilka som inte har rent mjöl i påsen. Hon möter en märklig man vid gränskontrollen och förälskelsens bittra sötma och könets mörker är några teman i denna existentiella Roslags-historia.

Däremot har jag svårt för ”Sluthanteringen” - ett slag epilog till Lindqvists förra bok ”Hanteringen av odöda” - här finns denna fascination för döden, som ju i och för sig är zombie-genrens signum, men där blir Lindqvist som tråkigast. Science fiction-genrens hisnande känsla av nya upptäckter å ena sidan och populärkulturens nyväckta och bokstavstrogna intresse för gammal vidskepelse till allt från mylingar, spöken och gengångare och andra, är faktiskt två helt olika ting. Där den förra är symboliserande och bearbetande, så tenderar den andra att bli bakåtsträvande, fördomsfull och stillastående.

I ”Pappersväggar” rör sig John Ajvide Lindqvist stilsäkert mellan båda dessa poler, frågan är väl var han själv vill befinna sig.

                                                             Maria Edström

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".