Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Pirates of the caribbean: Död mans kista

Publicerat onsdag 12 juli 2006 kl 10.15

Idag har Pirates of the Caribbean: ”Död mans kista” svensk biopremiär. Den andra av tre inspelade filmer om Kapten Jack Sparrow, spelad av Johnny Depp. Den här gången med hjälp av bland andra Stellan Skarsgård. Den första filmen i serien drog in extremt mycket pengar, och redan nu talar nyhetstelegrammen från USA om hur filmen beräknas slå kassarekord.Roger Wilson har tittat på Död mans kista - som man kan säga är ett typexempel på hur det går till när Hollywood skapar en säker hit.

Det viktigaste för att få till en sommarhit på bio är trailern. Och eftersom en trailer är så kort är det ännu viktigare att filmens koncept är riktigt, riktigt enkelt. Något som är så lätt att förstå att till och med en sommarslö publik vill köpa biljetter till den. Allra helst ska det vara en uppföljare av en film som folk redan sett. För uppföljare är filmbolagdirektörernas sätt att undvika nervösa magar och mardrömmar på nätterna. Det är så nära man kan komma en helt säker investering i den svajiga filmindustrin. För om man bara lägger till lite snygga effekter, en bra trailer och en påkostad reklamkampanj så kan man nästan inte misslyckas. För oss som ska se filmerna är det inte alltid lika kul. Framför allt inte när det är del två i serier på tre långfilmer. Där hela handlingen oftast är en transportsträcka - lite som andra och tredjesträckan i en stafett. Allt syftar egentligen bara till att lämna över på ett bra sätt till avslutningen. Och frågan är lite hur länge publiken ska orka bli lurade på det här sättet. Om man går efter publiksiffrorna i usa så kommer det att funka ett bra tag till. Så, vad finns då att säga om själva filmen. Ja, läser jag i mina anteckningar från visningen så är de kortfattat kryptiska. Båtjakt, monster med dålig andedräkt. Fäktningsscen inut ett kvarnhjul. Riktigt varför saker och ting händer är alltid väldigt komplicerat. Men aldrig särskilt angeläget. Effektmässigt är förstås den här typen av filmer alltid imponerande. Som den virtuella skaldjursbricka som målades upp på vita duken. Sjömännen på spökskeppet Den flygande holländaren, förvandlas nämligen stegvis till skaldjurs- och fiskhybrider. På en ser huvudet ut som en hammarhaj, på Stellan Skarsgårds ansikte växer det musslor - men allra bäst är mannen med bläckfiskansiktet, där bläckfiskarmarna blir till en sorts långskägg som han kan spela orgel med.Filmerna om Jack Sparrow och piraterna bygger inte på nån bok, eller ens en tecknad serie. Nej, ursprunget är en sorts spöktunnel på Disneyland. Och det börjar märkas här i andra filmen. Det är lite som att åka runt, runt, runt, runt i samma trånga tunnel. Till sist börjar man gäspa åt även de allra mest fantastiska effekter. Ja, frågan är om jag inte faktiskt till sist blev riktigt åksjuk. Och definitivt avskräckt från att äta calamares ett bra tag framöver.

Roger Wilson

roger.wilson@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".