Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Framtidens Kulturpolitik (del 2) - Här finns visionerna!

Publicerat fredag 14 juli 2006 kl 10.55

Vi fortsätter idag vår serie om framtidens kulturpolitik, idag ska det handla om visionerna, finns det såna? Anahita Arai har talat med diverse intressenter.

En av dom är Magnus Eriksson grundaren av lobbyorganisationen Piratbyrån som stöder fildelare och som i flera år, framför allt efter att fildelningssajten The Pirate bay stängdes ner i början av sommaren, utmanat skiv- och filmindustrin och inte minst försökt att få politikerna att tänka om.

Enligt Magnus Eriksson står populärkulturen inför en brytpunkt. Internetnedladdning av musik och filmer har förändrat maktförhållandena - och det är svårt för politikerna att överblicka och förstå vad det är som håller att på hända.

- Jag tror att det kommer att bli svårare att bedriva en aktiv kulturpolitik. Eftersom när folk får tillgång till att producera och reproducera och distribuera musik själva med hjälp av ny teknik så kommer kulturen att bli mycket med diversifierad, och det kommer att skapas på många olika sätt.

Det är inte bara fildelningsentusiaster som tror på en minskad roll för den traditionella kulturpolitiken. Teknikutvecklingen och ett allt rikare samhälle kommer att förändra politiken. Om nån ska driva frågorna så är det kulturutövarna själva och samhället utanför. Men alla är förstås inte överens.

- Kulturpolitiken tillhör inte och kommer inte att tillhöra politikens kärnområde. Det menar Sofia Nerbrand grundare av den liberala tidskriften NEO. Sin egen tidskrift har hon startat tack vare donationer - och filantropin hoppas hon ska sprida sig ut i kulturlivet.

- Det kan vara stiftelser, företag, rika personer som faktiskt köper in konst eller ger pengar till en teater eller på andra sätt stödjer ett rikt kulturliv. Jag hoppas ju också att vi kommer att komplettera den skattefinanserade kulturpolitiken med att människor betalar mer själva. Att det kommer att finnas en större efterfrågan och mer köpstarka människor som kommer att ha råd att betala allt från teaterbiljetter till inträden på muséer.

Men det är inte alla som vill dödförklara kulturpolitiken. Lars Nordström folkpartistisk ordförande i kulturnämnden i Västra Götalandsregionen menar att kulturpolitiken kommer att få både ökad betydelse och större inflytande i framtiden.

- När en del av de materiella problemen är lösta, och förhoppningsvis också en hel del av de vårdtekniska och medicinska så så undrar jag om inte en av arenorna kommer att vara kulturen där man kan ha olika uppfattningar om hur den ska utvecklas. För kulturpolitk handlar ju om människors relationer till varandra.

Lars Nordströms kollega i Örebro Län är socialdemokraten Pentti Supponen. Han är kommunalråd i Hällefors, där han menar att man redan har hittat en väg till framtidens kulturpolitik. Kultur är kommunikation menar Supponen och i grundskolan är det obligatorisk för alla elever att gå fyra år i kulturskolan.

- För mig är kulturen själva den mänskliga kommunikationsprocessen. Jämförbart med språk, text, främmande språk och så vidare. En del bevisar ju kulturens värde genom att till exempel säga att om man spelar piano så blir man duktig i matte. Det är heller inte intressant. För min del anser jag att man spelar man piano för att man vill uttrycka något till någon annan människa.

Rösterna om framtidens kulturpolitik ger ingen enhetlig bild av hur den kommer att se ut - och så vidare visionärt är det inte heller. Men få tror på den traditionella uppdelningen i höger- och vänsterpolitik när det gäller framtidens kultur. Folkpartisten Lars Nordström ser istället ett annat spänningsmoment som han kallar det.

- Vad jag kan tänka mig kommer att finnas med, det är en skillnad mellan det inhemska - det lokala - och det internationella. Där tror jag att det kommer att finnas vissa motsättningar som också kan ta sig politiska uttryck. Där gäller det för politiker att balansera det. Att var öppen för det internationella utbudet samtidigt som man slår vakt om det egna. Det får inte bli någon inåtvänd kulturpolitik utan en politik som står på två ben. Både en nationell och en internationell.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".