Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

kollektivkonst i tidskriften Glänta

Publicerat tisdag 18 juli 2006 kl 11.13

Nu när fotbolls-VM är över och möjligheten att vara VI med Henke och grabbarna inte längre finns, kanske en och annan känner sig lite vilse i den kollektiva identiteten. I så fall kan vederbörande hugga in i senaste numret av tidskriften Glänta, som ägnas just sådant som kollektitvitet och nätverk, möjligheten att säga VI, kort sagt.

Vi här på Sveriges radio…? nej

Vi svenskar…? nej

Vi poeter? Nej, inte ens det.

Vi på Åsögatan? Tja, möjligen, men vilka skulle i så fall ”dom” vara?

Det finns ju en utbredd föreställning om att ett ”vi” alltid förutsätter ett ”dom”. Men det stämmer bara i uppenbara konfliktsituationer, i krigszoner av olika slag, reella eller symboliska. Annars är ”vi” ofta dom som råkar befinna sig i rummet när ordet uttalas - ”Ska vi säga det då?” -, eller, kanske ännu vanligare: kärnfamiljen/paret - ”Vi måste tala ut om det här”. Denna vardagskollektivitet finns märkligt nog bara representerad i numrets dikter. Danske Martin Glas Serups ljuvligt branta rapporter från lägenheten, arbetsplatsen, bröllopsfesten, känns märkligt nog mycket solidare än flera av dom mer utredande och teoretiska texterna. Kanske för att det här är kollektivets minsta beståndsdel, jaget, i all sin virriga obeständighet, som är den instans i texten allting faller tillbaka på.

Det ”vi” nya numret av Glänta vill problematisera är inte ett ”vi” bestående av en mängd mer eller mindre självsvådliga jag, utan ett ”vi” som förenas av ett intresse, yrkesmässigt, moraliskt, politiskt, vilket i bästa fall är samma sak. Det amerikanska konstnärskollektivet Critical Art Ensemble, är ett exempel på en sådan gruppering. I två decennier nu år har man i installationer, aktioner, på nätet, och i bokform presenterat alternativ och kritisk information om sånt som påverkar allas våra liv i grunden, IT, genmanipulation, bioteknik.

Medlemmarna i Critical Art Ensemble är alla konstnärer och naturvetare, den subversiva kunskapsproduktion man ägnar sig åt är ingen protestgrej, utan är baserad på forskningsresultat. Att en av medlemmarna, Steve Kurtz, riskerar 20 års fängelse, sedan FBI hittat några helt ofarliga bakterier i hans laboratorium, är ett sorgligt exempel på att konst återigen kan vara farlig, åtminstone i det paranoida kontrollsamhälle USA blivit sedan elfte september 2001. Ett samhälle där ”dom” helst ska interneras eller stoppas vid gränsen.

Lars Hermansson

lars.hermansson@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".