Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Ropen skalla: hbt-litteratur för alla!

Publicerat onsdag 2 augusti 2006 kl 07.46

Pridefestivalen pågår i Stockholm under vecka 31. I år kommer ovanligt många nya böcker ut i samband med festivalen, som precis som andra stora, folkliga sommarfestivaler, fungerar som ett marknadsföringstillfälle. Fler förlag än någonsin tidigare - tretton stycken - finns på plats i den tillfälliga queerbokhandeln på festivalområdet. Clara Törnvall träffade Ulrika Larsson på Normal förlag som är specialiserade på hbt-litteratur. Hon säger sig ha märkt en ändrad inställning hos de andra, större förlagen.

- Tidigare såg de de här böckerna som en, enskild liten på sin lista. Så ofta blev de ganska anonyma. Eller så profilerade man dem som böcker för vem som helst eller för alla, vilket gjorde att de inte riktigt hittade sina läsare. Men nu tycker jag att de andra förlagen är tydligare, och man riktar sig också tydligare mot den tänkta hbt-målgruppen.

Det säger Ulrika Larsson och det är en brokig samling böcker som ges ut i samband med Pride. Flera populärvetenskapliga verk om hbt-historia är på gång, som Tiina Rosenbergs bok ”L-ordet” om lesbisk identitet, Sanna Wallins ”När jag letar efter Max”, om den första svensken som genomgick ett könsbyte, och Kalle Westerlings historik över After Dark: ”La Dolce Vita”.

Det finns en tydlig tendens både hos de nya böcker som kommer till Pride och de som getts ut de senaste åren - det handlar om underhållningslitteratur. Ta till exempel partytipsboken ”Queerkalendern”, de tempostarka och för det mesta sorglösa skildringarna av storstadsrelationer hos Mian Lodalen eller Peter Tai Christensen. Eller chick lit som Mats Strandbergs ”Jaktsäsong” om en fag hag som letar efter kärleken.

Ulrika Larsson på Normal förlag säger att det finns ett sug efter mindre allvarliga böcker hos hbt-målgruppen.

- Vi har förbehållits de stora frågorna i litteraturen, de tunga frågorna och det är ju naturligtvis fantastiskt. Men heteron vill väl inte heller alltid läsa nobelpristagare. Och där har Mian Lodalen till exempel gjort något helt makalöst. I och med att hon bröt traditionen att det är ganska ledsamt och tungt, och att först måste man skriva hela kom-ut-identiteten innan man kan börja skriva våra berättelser. Hon struntade ju bara i det.

Så kanske är det kännetecknande att den av de aktuella romanerna som är lite mörkare skrevs för över femtio år sedan. Birgitta Stenbergs första bok ”Fritt förfall” refuserades av Bonniers 1952 och kommer nu ut för första gången. Så här säger hon om hur det kändes:

- Ett anständigt förlag gav inte ut böcker om homosexuella om de inte slutade olyckligt för den lesbiska huvudpersonen, eller att hon såg ljuset och kastade sig i armarna på en heterokille, säger Birgitta Stenberg. Och jag försökte beskriva livet mellan de här två kvinnorna som vilket svårt äktenskap som helst. Det här har suttit som en jättetagg i mig att doktor Svensson avfärdade den med att säga: verket saknar litterära kvaliteter, tack för erbjudandet. Det var så fasansfullt. Du vet, första boken man skriver är väldigt tätt inpå en på något sätt. Och så det här kvinnliga beteendet på 50-talet att det var mig det var fel på, inte manuskriptet.

Clara Törnvall

clara.tornvall@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".