Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Korvblogg med tuggmotstånd

Publicerat torsdag 17 augusti 2006 kl 09.02

Den här veckan har vi i Kulturnytts lunchsändningar en serie om bloggar - om alla de nyheter, det skvaller, den ryktesspridning och debatt och allt löst prat och tänk som numera sprids digitalt och blixsnabbt. Kulturnytts medarbetare gör några personliga nedslag i bloggvärlden. Sist ut är Jenny Teleman.

Bloggar är lite som popartister. Det sägs att det startar 373513 nya bloggar i veckan. Mer sällan pratas det om hur många bloggar som lägger ner, trots att det händer varje minut. Somliga blir kända och populära, vissa i en kvart, andra - vi vet fortfarande bara inte vilka - kommer att bli bloggarnas Rolling Stones eller kanske Status Quo.

”Textism” t.ex. är en prisbelönt blogg där en dataprogramerare med författarambitioner utgjöt sig om tillvarons mening för en så där tre-fyra år sen och när det begav sig rönte en popularitet bland sina fans nånstans däruppe med en gång, tja David Bowies eller 90-talets Oasis. Också ”Textism” lever fortfarande om än knappt. De senaste livstecknen är 84 respektive 215 dagar gamla, det senare lyder kort och gott:

”I had a cheese sandwich today. It was pretty good.”

Å andra sidan nämner jag bara ”Textism” för att dess upphovsman, Dean Allen, en i Frankrike boende amerikan, redan då för tre-fyra år sen, hade nätets snyggaste blogg. Textisms typografiskt klassiska layout har, åtminstone vad jag kan se, sen stulits som mall av oändligt många svenska bloggare, med lite hjälp av bloggmalls-tillhandahållare som Blogger.

Min nuvarande favorit bloggare har däremot nätets mest konsekvent gammaldags layout. Länge var ”Pressylta”, som den heter, inte mer än ett vanligt word-dokument som fylldes på uppifrån med jämna mellanrum. Under namnet ”Pressylta Redux”har utseendet blivit knappt märkbart mindre rått utan att bli insmickrande. Med underrubriken ”Press. Media. Chark. GAIS. You know it makes sense.” skriver där den sedan urminnes tider Londonboende göteborgaren Gunnar Pettersson.

Hans syrliga och benhårt skeptiska, men också kärvt entusiastiska kommentarer till just press, media och charkuterier kan vara lika beroendeframkallande som snus. Pettersson är den enda svenska skribent som blandar in engelska i svenskan och gets away with it, för att han gör det med sån stilfull kylig butterhet. Ingen kommentarfunktion för läsarna finns, något som annars en tyckarblogg bara SKA ha. Och i stället för en liten ruta med uppgifter om upphovsmannens ålder, sysselsättning och skostorlek hittar man här en nedladdningsbar åttiosidig, självbiografi, som inleds så här:

”Som så många andra i min generation föddes jag den 23 juni 1951. Tjugo år senare ringde det på telefonen. Det var John.”

Men det oumbärliga med sidan är dess sporadiska men initierade koll på charkuteriprodukter. Petterson avfärdar tex helt isterbandet som fenomen genom att jämföra dess karaktär med Knut Anlunds humör en riktigt dålig Knut Anlund dag.

Men pressylta ger också gärna tips om bra charkffärer i London Senast ”German Deli” som bland annat saluför korven med det trolskt klingande namnet ”den bayerska vita” och där bloggarens sökande efter den perfekta wienerkorven upphört. German Deli kan nämligen uppvisa en med ”perfekt avvägd sälta och substans i köttigheten.” Substans i köttigheten, beteckningen för varje stor upplevelse i en människas liv. Oavsett genre.

                                                        Jenny Teleman

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".