Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Brudtärnan slutar när den börjar

Publicerat fredag 25 augusti 2006 kl 09.53

Exakt hur många långfilmer Claude Chabrol har åstadkommit genom åren räknar man inte ut i en handvändning. Men möjligen är den nu aktuella Brudtärnan hans 63:e långfilm. Bland de tidigare hittar vi Två kvinnor - en man, Slaktaren, Violette - giftmörderskan, Svart ängel och Ceremonin.

Brudtärnan bygger precis som Chabrols film från 1995, Ceremonin, på en berättelse av Ruth Rendell, och precis som i den filmen får man vänta ända till slutminuterna för att riktigt begripa vad det hela går ut på.
  Fram till själva upplösningen, med de båda älskande oupplösligt förenade får man egentligen bara veta att någonting oerhört snart kommer att ha hänt, alltmedan kameran påpassligt registrerar välfunna detaljer ur det borgerliga vardagslivet, allt från stökig tonårsdotter till sorgset kärlekskrank hårfrisörska till mamma.
  Och det är mindre spännande och mer ”javisst!”. Och egentligen är det bara den oskrivna ödesbundenheten mellan Benoït Magimels Philippe och Laura Smets Senta som håller ihop iakttagelserna till en historia.
  Och när den så uppenbaras, tar den slut.

Göran Sommardal
goran.sommardal@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".