Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Välviljans apartheid: Tillgänglighet för alla - hur går det till?

Publicerat tisdag 29 augusti 2006 kl 07.48

Som ni kanske hört så är det i P1 temavecka om funktionshinder under rubriken ”Välviljans apartheid”. Och en central fråga för många funktionshindrade är tillgänglighet.

Ser man till kulturens område så handlar om att ha samma möjligheter som andra att gå på museum, att få syntolkning av en dansföreställning eller att det finns hörselslingor installerade på teaterna. Bland mycket annat.

Och en av de kulturfrågor som är på tapeten inför valet är fri entréreformens vara eller inte vara. Förespråkarna för fri entré på statliga museer menar att det öppnar institutionerna ”för alla”. Men det är en satsning som kostar nästan 100 miljoner och De Handikappades Riksförbund har rest frågan om det inte hade varit bättre med fri entré på inte fullt så många museer och att pengarna kunde satsas annorlunda. Maria Johansson är ombudsman på De Handikappades Riksförbund.

-Man hade kunnat börja i en annan ände och tittat på den totala tillgängligheten istället. Vi är inte emot eller har ingen åsikt om man ska kunna gå gratis på museer eller inte, men man glömde ju en viktig grupp som ändå kanske inte kommer in, oavsett hur lite det kostar.

Fri entré har gett det som Maria Johansson kallar en ”plånbokstillgänglighet” - men hon vill också framhålla att det arbetas mycket med den fysiska tillgänglighetet på landets museer och att mycket har hänt efter att De Handikappades riksförbund 2004 gjorde en stor museiinventering. Av de 64 museer som då testades så var 27 helt eller nästintill otillgängliga.

Jeanette Rangner som är konstpedagog på Nationalmuseum i Stockholm menar att fri entréreformen gangnar även den fysiska tillgängligheten 

- Det kommer fler människor hit. Vi måste ställa om oss och det är väl en bra sak att vi måste bemöta de människor som kommer hit helt enkelt. Ofta kan man uppleva att de här funktionsnedsättningar är ett stort problem, att det koster mycket pengar, vilket det inte gör. Det handlar mer om ett slags kreativt tänkande och andra lösningar och dörför är det också väldigt viktigt att hitta målgrupperna och vad det finns för behov.

Fungerande entré, hissar och handikapptoaletter är en sak. Men vilka behov har till exempel en hörselkadad person? Som inte kan använda dom idag så populära audioguiderna? Finns guidens korta berättelser om konstverken att få i skrift istället för den som inte hör.  Nä, det är man arbetar på. Men den skrivna informationen kan också ställa till problem. Nationalmuseums typsnitt har gamla anor och viktigt för museets identitet. Men går det att läsa?

-Vissa, de som är dyslektiker till exempel, tycker att det här typsnittet är fantastiskt bra. Men för en person som ser lite dåligt är typsnittet väldigt svårt att läsa. Så där ligger man i konflikt mellan två olika grupper av människor med funktionsnedsättningar. Så då måste man kompromissa någonstans.

Ja, och sen är ljuset, många av Nationalmuseums konstverk, tål inte så mycket ljus som en person med nedsatt syn kanske behöver sin upplevelse. Och själva bygganden tål inte vadsomhelst och är i behov av renoveringen innan man till exempel kan installera dörrar som öppnas automatiskt. Men Jeanette Rangner vill inte att frågan om tillgänglighet fastnar i byggnaden, det viktiga nu är att arbeta med hur man gör själva innehållet i uställningarna till nåt som når så många som möjligt. Och för att öka förståelsen för de här frågorna skulle hon gärna se att Kulturdepartementet satte representanter för handikapporganisationerna i de statliga museistyrelserna.

-Man skulle kunna se det ur ett demokratiskt perspektiv och inte bara ur ett konstnärligt även om det också är jätteviktigt. Man kanske skulle utöka styrelserna med fler poster, för det här är ett stöd tror jag och framför allt en demokratisk tanke för besökarna. 

                                                          Måns Hirschfeldt 


Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".