Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Fransk-kanadensisk "galenskap" på film

Publicerat fredag 8 september 2006 kl 10.14

C.R.A.Z.Y. är intialerna i en femhövdad brödraskaras förnamn och även titeln på den fransk-kanadeniska film som handlar om bröderna. Framförallt handlar den om Zach, den näst yngsta, en kille som inte riktigt är som alla andra. Filmen som är nerlusad med priser är regisserad av Jean-Marc Vallée som gjort sig ett namn i Kanada men även arbetat i Hollywood.

Zach firar jul hos sin tante och han får ett grabbigt hockeyspel och det är naturligtvis helt fel för Zach är inte som andra små pojkar. Men redan här undrar man om det hela inte egentligen ska ut på att någon behöver en effektiv huvudvärkstablett eller ett bra mobil-abonnemang. Zachs liv i den fransk-kanadensiska arbetarfamiljen rullar på i ett träffsäkert och knäppt 60-tal, i ett träffsäkert och hippt 70-tal och i ett träffsäkert och kul 80-tal. Nästan varje scen är som en liten reklamsnutt med en lustig knorr. Tänk er en långfilm om Telia-familjen - eller förresten, den skulle nästan vara bättre, den skulle ändå ha ett slags ödslig ömhet över sig.

Ödslighet är inte direkt ”Crazy”s problem, fylld som den är av en myllrande familj, däremot är ytligheten det. Miljöer på kornet, skådespelare på kornet, men inte en aning om vad man vill berätta. Denna tröttsamt kronologiska familjekrönika maler filmen igenom entonigt på i en och samma frågeställning: När och hur ska Zach erkänna att han är homosexuell? Men frågan verkar mest vara en förevändning att visa exakt ihopplockade 60-tals-vardagsrumsinredningar. Efter ett tag vill man bara utbrista: Herregud, låt grabben få till det på nån gaybar så eländet tar slut!

Det hjälps inte att pappan sjunger Charles Aznavour i tid och otid, att lillebror börjar skrika så där på pricken rätt och att flickvännen Zach försöker få till det med är sådär härligt fräknig. Men lite synd är det på filmens stoff om en homosexuell kille i katolsk och macho arbetarklassmiljö i Kanada, för det hade kunnat bli - en riktig film.

Maria Edström

maria.edstrom@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min Lista".