Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Svensk kulturpolitik sedd genom utländska ögon

Publicerat onsdag 13 september 2006 kl 09.42

Igår inledde Kulturnytt en serie intervjuer med utländska kulturarbetare om deras syn på Sverige och svensk kulturpolitik inför valet på söndag. Den amerikanska konstnären och feministpionjären Mary Beth Edelsson tillbringade nyligen nästan ett år i Sverige, bland annat i Malmö, där hon jobbade med utställningen ”A well lived life” som visades på Malmö konstmuseum i somras. Vi ringde upp henne i New York, och frågade vad hon upplevde som bra respektive dåligt med den ”svenska modellens” kulturpolitik.

Ja, intentionen att göra kulturen tillgänglig för alla är utmärkt, menar Mary Beth Edelsson, men när det gäller konst så tycker hon att det ofta verkar ske på politikernas, snarare än konstnärernas villkor. Samhället ska naturligtvis ta tillvara den kompetens konstnärer besitter, men det gör man inte genom att erbjuda dom jobb som museivakter. Vidare menar hon att det i dom stora konstmuseernas styrelser borde sitta betydligt fler konstnärer, det är ju trots allt dom som är sakkunniga. Positiva företeelser hon stött på i Sverige är ateljéstipendierna för utländska konstnärer vid till exempel Iaspis och Vannås. Inte särskilt kostsamma företeelser som enligt Mary Beth Edelsson ger såväl svenska konstnärer som publiken en enorm pay-back i form av internationella influenser och nätverksskapande.

Vilken är då den stora skillnaden mellan svensk och amerikansk kulturpolitik?

Skillnaden är enorm, det svårt att hitta nåt positivt att säga om amerikansk kulturpolitik, menar Mary Beth Edelsson. N E A, The National Endowment of the Arts, kanske en motsvarighet till vårt Statens Kulturråd, har under alla högerregeringar dom senaste decennierna fått sina anslag så kraftigt nedskurna att det knappt går att jobba projektinriktat i USA längre. Enda sättet att få pengar från N E A, är att ha ett kontrakt med en större konstinstitution. Så allting är censurerat innan det ens har hänt, menar Mary Beth Edelsson, att söka pengar för ett projekt som handlar om religion eller kriget mot terrorismen är helt uteslutet, institutionerna bevakar noggrant vad man gör, portionerar ut pengarna som dom vill, och behandlar konstnärer som vore dom barn.

Lars Hermansson

lars.hermansson@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".