Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

von Sydowmorden som underhållning

Publicerat måndag 9 oktober 2006 kl 09.01

Det var 1932 som det hände. Den unge juridikstuderande Fredrik von Sydow, son till den mäktige Hjalmar von Sydow (ordförande i Svenska Arbetsgivareföreningen, riksdagsledamot och häradshövding) mördade sin far och familjens två husor, varpå han flydde till Uppsala med sin fru, och senare på kvällen, dödade både hustrun och sig själv.

Varför har man frågat sig i alla år? Och häromåret kom Hjalmar von Sydows barnbarn Helena Henschens bok ”I skuggan av ett brott” med en personlig tolkning av förloppet. Uppsalajuristen Anders Frigell skrev även han en bok kallad ”von Sydow-mordens gåta”, och det är också han som nu, på beställning av Uppsala Stadsteater, skrivit en pjäs på temat. I helgen var det premiär, på Uppsala Stadsteaters stora scen. Regissör är Johan Huldt och scenograf Richard Andersson. I publiken, Anneli Dufva.

Psykologi eller juridik. Förenklat skulle man kunna beskriva Helena Henschens och Anders Frigells sätt att närma sig von Sydow-morden med de två rubrikerna. Henschens bok I skuggan av ett brott använder sig av de fakta som finns för att sen fritt väva en psykologiskt mycket trovärdig berättelse kring Fredrik von Sydows korta liv, medan Frigell i sin bok von Sydow-mordens gåta håller sig till vad som är möjligt att bevisa, rent juridiskt, något som faktiskt resulterar i en mindre övertygande tolkning av händelseförloppet.

För det handlar mest eller egentligen helt och hållet, om just personen Fredrik von Sydow. Den begåvade, men slarvige, storslagne och möjligen amoraliske Fredrik von Sydow.

Frigell väljer att se honom i bästa möjliga ljus – en älskad son, men som dricker för mycket och som inte klarar av sin store faders krav. Och första akten av Frigells pjäs är på gränsen till obehaglig i sin glättighet, sin studentikosa humor. Det är frack och siden, champagne och trams. Det är som om någon Agatha Christie-deckare klivit in på Uppsala Stadsteater, med hela den borgerliga rekvisitan från mellankrigstiden, inklusive ett husband som spelar örhängen som ”I got you under my skin” eller ”Someone to watch over me”. Scenografin även den helt osofistikerad med kompletta interiörer som rullas in, en efter en. Det finns ingenting som säger att det inte är en fars med mordmotiv på vilken privatteater som helst. Något som inte är helt lätt att smälta med tanke på att bakgrunden är en verklig tragedi och att vi faktiskt är på en institutionsteater.

Men – det tar sig. Andra akten visar sig vara mörkare, låter nätet dras åt kring Fredriks gränslösheter, och knyter rätt skickligt ihop den lek med tidsplan som hela pjäsen är byggd kring – den som börjar med själva morden.

Överhuvudtaget är det den rena professionalismen som räddar föreställningen Inte minst Bengt Nilsson, som här, ännu en gång, visar vilken strålande skådespelare han är - allra mest i de snabba, näbbiga replikskiftena. Stor teater är det inte, men som underhållning … fungerar det.

Anneli Dufva

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".