Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Magisk scenkonst på Norrlandsturné

Publicerat torsdag 26 oktober 2006 kl 07.45

”Aurélias oratorium”- det är namnet på en litet annorlunda scenföreställning som just nu besöker Sverige och som ger publiken möjlighet att uppleva tredje generationen Chaplin på scen. I tre år har Aurélia Thierrée turnerat runt i världen med den här föreställningen, där mamma Victoria Thierrée Chaplin står för manus, regi, koreografi och scenografi. Kulturnytts Kerstin Berggren besökte Sverigepremiären på Sagateatern i Umeå och hon kunde konstatera att Chaplins dotterdotter Aurélia är en konstnär som klarar sig utmärkt på egna meriter.

(Efter fyra föreställningar i Umeå går turnén vidare till Gävle där man spelar tre dagar med början i kväll (torsdag 27 oktober 2006), och därefter får Sundsvall besök den 1-2 november 2006.)

Det börjar med en byrå – en arm sträcker sig upp ur en av lådorna med en ljusstake i handen - en annan arm sträcker sig upp ur en av de andra byrålådorna med tändstickor - avståndet från vänsterarmen till högerarmen är märkvärdigt långt. Efter diverse överraskningar tittar en kvinna storögt upp ur största lådan, för att sedan lösgöra sig ur byrån och inta hela scenrummet. Vi stiger rätt in i Aurélias drömvärld och det blir en resa in i teatermagin –ibland med hisnande luftfärder. Men det här är inte cirkus, det är inte dans, det är inte teater- det här är scenkonst av ett alldeles eget slag, med rötter i mimen. Det är t ex första gången som jag ser ridåerna, av blodröd mjuk sammet leva sitt alldeles eget och mycket sensuella liv.                

Aurélia Thierrée förklarar att det för henne också är en stor glädje att kunna använda allt på scenen och se till att det får ett eget liv, som t ex ridåer och dockor etc, som spelar en viktig roll i föreställningen.

Aurélia Thierrée är själv mycket förtjust i att allt som är på scenen har ett eget liv, inte bara hon själv och dansaren Jamie Martinez, utan också ridåerna, stolar, bord, klädhängare och dockor Ingenting är vad det synes vara, hon vänder och vrider på perspektiven. I hennes värld är förstås draken på marken medan hon själv seglar högt upp i luften.

Det skulle kunna handla om en kvinna som blivit galen och som försöker rekonstruera sin värld på nytt.  Det är som i drömmen - där är det absurda möjligt och även troligt. Varje åskådare får hitta sin egen tolkning, säger Aurélia Thierrée, som ser ut att vara i trettioårsåldern, späd och elegant.  Det är inte bara ögonen som är stora och uttrycksfulla, eller den generösa munnen - hela hon är som ett vandrande känsloregister, där tonarten heter timing.

Så småningom formas en bild som är lika detaljrik, skiftande och omöjlig att få ihop -  som livet självt…och vi  vacklar ut ur teatersalongen -  omtumlade och klart lyckligare än vi var när vi kom in.

Kerstin Berggren

kerstin.berggren@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min Lista".