Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
Sveriges Radios rapportering om klimatförändringarna inför toppmötet i Paris.

#Gradhusen: vad säger forskarna?

Publicerat söndag 29 november 2015 kl 20.00
Illustrationer visar hus vid olika stadier av uppvärmning. Klicka för att komma till läsbar grafik. Illustration: Susanne Lindeborg/Sveriges Radio.

Gradhusen är en tankelek, ett förenklat sätt att visa på tänkbara följder av klimatförändringar. Uppgifterna du klickar fram baseras på vad forskningen säger, men det finns många osäkerheter i klimatforskningen.

2015 kan bli det första året då jordens medeltemperaturökning passerar en grad, jämfört med 1800-talets slut. Det visar uppgifter från brittiska Met Office. 

Men det är för tidigt att avgöra om det här betyder att vi verkligen är halvvägs till den gräns på två grader som FN enats om inte ska överskridas för att undgå ohanterliga klimatförändringar.

– Vi ska komma ihåg att i år är väderfenomenet  El Nino extra starkt, säger Erik Kjellström, chef vid SMHI:s klimatmodelleringsenhet Rossby Centre.

– Det gör att vi inte säkert vet om den här nivån står sig under de närmaste åren, även om det väntas att uppvärmningen fortsätter och att det därmed blir allt vanligare att nivån överskrids under kommande år.

Man brukar beskriva klimatförändring i termer av genomsnittlig höjning av den globala temperaturen eller havsnivån. Detta drabbar olika i olika delar av världen. Det finns också skillnader inom länder, eftersom hus vid kuster och floder är mer utsatta för översvämningar eller havsnivåhöjning än högre belägna orter.

Lennart Olsson, som är professor i geografi vid Lunds universitet, deltog i arbetet med den senaste rapporten från FN:s klimatpanel IPCC. Han säger att prognoser för klimatförändringar blir mer osäkra ju längre in i framtiden de sträcker sig.

Samtidigt är forskare alldeles för försiktiga, anser han.

– Den största osäkerheten är uppåt. Vi vet inte hur illa det kan bli. I sådana här resonemang handlar det om både sannolikhet och storlek på en händelse, hur svåra konsekvenser den kan få.

Att till exempel ett enormt isstycke skulle brytas loss från västra Antarktis inom 100 år, det är fullt möjligt, men väldigt osannolikt. Men om det skulle ske, så blir konsekvenserna enorma. Storstäder skulle dränkas. Det här måste ändå beaktas, menar Olsson.

Det finns också andra osäkerheter om effekterna av den globala temperaturökningen, enligt Lennart Olsson.

– Dit hör frågan om vilka processer uppvärmningen i sig sätter i gång. Skulle t ex permafrosten på norra halvklotet smälta i stor omfattning sätter det igång processer vi inte kan stoppa, sk tipping points. De kan få oöverskådliga och dramatiska följder, men osäkerheten är stor, säger Lennart Olsson.

– Sen är en annan fråga hur vi mäniskor kommer att klara av att hantera klimatförändringar.

Ett samhälle präglat av samarbete och goda internationella relationer är bättre rustat att möta svårigheter än ett samhälle som präglas av konflikter, säger Lennart Olsson

Enligt Michael Tjernström, professor  vid Meteorologiska institutionen vid Stockholms universitet, är det svårt att dra slutsatsen att en bestämd utsläppsminskning leder till en viss uppvärmning.

– Det vi vet med stor säkerhet är att temperaturen ökar till följd av de samlade växthusgasutsläppen. Även om utsläppen skulle upphöra omedelbart, tar det  mycket lång tid att återhämta sig för planeten.

– Ska klimatet stabiliseras måste utsläppen hejdas.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".