Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
Nyheter på ett lite lugnare sätt och med enkla ord. Vardagar 18.55-19:00 i P4 + 20:55-21:00 i P1.

Demokratin fungerar dåligt för dem som har funktionsnedsättning

Publicerat torsdag 3 december 2015 kl 18.04
""Demokratin måste gälla alla människor", säger utredaren Olle Wästberg
(2:52 min)
Han har ljusblå skjorta och mörkblå kostym. Han är skallig.
Olle Wästberg är regeringens utredare. Foto: TT.

Personer med funktionsnedsättning röstar inte lika ofta som andra. Det är också svårare för dem att själva bli politiker. Det visar en ny undersökning som Olle Wästberg har gjort.

– Demokratin måste ju gälla alla människor. Vår demokratin är en mänsklig grundläggande rättighet, som ger oss rätt att vara med och påverka sina förhållanden och framtiden. Om människor då utesluts från demokratin för att de har en funktionsnedsättning, så är det väldigt allvarligt, säger Olle Wästberg.

Lågt valdeltagande

Det finns siffror som visar att personer med funktionsnedsättning
inte röstar lika ofta som andra i Sverige. Så är det bland annat för dem som mår psykiskt dåligt och dem som ser ser dåligt.

Valdeltagandet är allra lägst bland de som har mycket svårt att röra sig:
– Där röstar bara 63 procent jämfört med 88 procent. Det är väldigt mycket mindre.

Det här kan bland annat bero på att det är svårt att komma in med rullstol
till de lokaler där man röstar.

Ett annat problem är informationen från både partierna och olika myndigheter. De här texterna är ofta skrivna på ett krångligt sätt
som många har svårt att förstå.

En del som har svårt att läsa väljer att inte rösta, säger Olle Wästberg:
– Ett skäl är att man är osäker på hur det går till. Då blir man rädd att göra bort sig när man kommer till vallokalen. Det borde vara väldigt lätt att avhjälpa med bättre och lättare information.

Svårt att bli politiker

Ett annat demokratiskt problem kan vara om det är svårt för personer med funktionsnedsättning att själva bli politiker. Finns det problemet?

– I hög grad finns det problemet. Människor med funktionsdhinder är mycket tydligt underrepresenterade i kommunerna. Landstingen och riksdagen, säger Olle wästberg

Förklaringen kan bland annat vara att politiker med någon funktionsnedsättning får för lite hjälp. Så kan det exempelvis vara för dem som behöver hjälp av en personlig assistent:

– Då får man som regel sig tilldelat ett visst anta timmar. Man kanske får välja mellan att hämta sitt barn på dagis eller gå på ett möte. Därför menar vi att det borde ges särskilda assistanstimmar för att sköta det politiska uppdraget.

Lätta lösningar

Det är politikerna i regeringen som ville ha den här utredningen om demokrati och funktionshinder. De gav jobbet till Olle Wästberg och en till utredare. Deras undersökning är snart klar och ska lämnas till regeringen i januari.

Olle Wästberg säger att det borde vara lätt för politikerna att göra demokratin bättre också för dem personer som har funktionsnedsättningar:

– Ingenting kräver stora omfattande lagändringar eller liknande. Utan det är lätt att göra och jag har goda förhoppningar om att det också ska genomföras, säger han.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".