Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
Nyheter på ett lite lugnare sätt och med enkla ord. Vardagar 18.55-19:00 i P4 + 20:55-21:00 i P1.

När fick svenskar med intellektuell funktionsnedsättning rätt att rösta?

Publicerat fredag 11 november 2016 kl 18.20
Och här kan du höra svaret...
(0:57 min)
Valbåsen är trekantiga skydd av tyg.
Så här ser en svensk vallokal ut. Man röstar bakom det gröna skynket. Foto: Bertil Ericson / TT

Den här frågan har Klartext fått på Facebook från Nicholas King.

Och rätt svar är?

– 1989, berättar reporter Mattias Klefbeck.

Varför dröjde det så länge innan de fick rösträtt?
– Jo, förut kunde man bli omyndigförklarad om man hade en intellektuell funktionsnedsättning.

Vad innebar det?
– Det betydde att personen inte fick sköta sin egen ekonomi och inte rösta i politiska val. Men från och med år 1989 kan ingen bli omyndigförklarad i Sverige, så därför får man också behålla rösträtten.

Rösträtten är begränsad i USA

Nicholas King undrar om man kan förlora rösträtten på något annat sätt?
– Nej, inte här i Sverige, enligt de lagar och regler som vi har nu.

Men hur är det i andra länder?
– I USA kan man förlora rösträtten om man har en intellektuell funktionsnedsättning. Det berättade vi om tidigare i veckan och du kan höra mer om det på vår hemsida.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".