Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
Nyheter på ett lite lugnare sätt och med enkla ord. Vardagar 18.55-19:00 i P4 + 20:55-21:00 i P1.

Svårt att få hjälp för syskon i funkisfamiljer

Publicerat torsdag 20 april kl 11.17
"Det känns jättebra" säger Lukas om att få prata med någon
(2:07 min)
Tre pojkar i en vit soffa
Bröderna Lukas, Rasmus och Casper. Foto: Privat

Ibland kan det vara tufft att vara syskon till ett barn som har en funktionsnedsättning. Och det kan även vara svårt att få stöd.

Så var det för familjen Kask i Eskilstuna, som fick ordna med samtalsstöd själva.

Lukas är åtta år och är ibland orolig för sin lillebror som har en funktionsnedsättning och därför ville han gå och prata med någon: 

– Det känns jättebra, jag får säga vad jag vill.

Och Lukas träffar en kurator för att prata med och det tycker han är bra:

– Det var för att jag inte kände mig så trygg med att prata med andra i familjen så att de kan berätta för andra, säger Lukas.

Mamman har fixat hjälpen

Det är hans mamma Tina som har ordnat hjälpen själv genom att kontakta habiliteringen på landstinget.

 – Jag fick ordna det själv och så är det med det mesta, säger Tina.

Den som är chef för habiliteringen i Sörmland är Eva-Charlotte Bernthson. Och hon säger att det kan vara svårt att veta när syskon behöver någon att prata med men att landstinget kan bli bättre på att själva erbjuda samtalsstöd.

 – Vi kan säkert bli bättre på att fråga efter syskon. Vi har den typen av möjlighet att erbjuda syskon i grupper att mötas, berättar Eva-Charlotte Berthson.

Äldre syskon tar ofta mycket ansvar

Det är vanligt att det äldre barn i familjen tar på sig mycket ansvar när de har ett syskon som har en funktionsnedsättning. Rasmus är familjens äldsta son och till skillnad från sin bror känner han inte att han behöver prata med någon. Rasmus säger att det ansvar som han har fått ta för sin lillebror har gjort honom mer mogen än andra 16-åringar:

– Det är stor skillnad, de ska vara jobbiga och larviga. Men jag är mig själv bara, men de måste vara andra för att kunna passa in, säger Rasmus.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min Lista".