Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
Ett forum för den talade kulturessän där samtidens och historiens idéer prövas och möts.

Ett ofullständigt erbjudande

Publicerat måndag 24 augusti 2009 kl 13.48

Boken "An Imperfect Offering – Humanitarian Action For the Twenty-First Century" av James Orbinski kan vid första påseendet antas vara ännu en bok om ett redan sönderdiskuterat ämne.

Ämnet är humanitär intervention i vid mening, och om det ämnet saknas det verkligen inte böcker. I sanningens namn har det nog skrivits några för många. Också jag har bidragit till detta, just genom skriva en bok om ämnet.

Problemet med det flesta av dessa böcker är att de saknar nödvändig verklighetsförankring. De som skriver gör det ofta från en så skyddad och priviligerad position att de saknar trovärdighet i frågor om mänskligt lidande. Inte i betydelsen – avsaknad av empati. Inte alls. Det är bara så, att normal fantasi inte räcker till för att fullt ut förstå dom fasor som utspelar sig i den humanitära katastrofens

verklighet. Vissa saker förstår man bara genom att uppleva det själv. Vi är ganska många som någon gång arbetat en period i ett en sådan verklighet. Men få, har varit så mitt i smutsen, blodet och lidandet som James Orbinski och hans kollegor i läkare utan gränser.

Just därför, är James Orbinskis bok en angelägen bok. En bok som det faktiskt finns för få av. Han har erfarenheter att dela, som är ovärderliga för den som vågar titta ned i den mänskliga civilisationens avgrund. Detta att våga, är faktiskt ett återkommande tema i hela boken. Det är tydligt att James Orbinski har ett budskap till alla som vill lyssna. Det handlar om att våga, att våga ta aktiv ställning. Att inte ta ställning är också ett ställningstagande.

James Orbinski är läkare och har arbetat för organisationen Läkare Utan Gränser i Afghanistan, Rwanda och Somalia.  Både privat och i hands yrkesroll kretsar tankarna kring relationen mellan opartiskt humanitär omsorg och just politiska ställningstaganden. Det humanitära är för honom direkt och otvetydigt. Det politiska är indirekt och mångfacetterat intill vansinne.

Om den humanitära interventionens vara eller inte vara har han kommit till samma slutsats som nästan alla andra. Nationella intressen gör regelmässigt att stater intervenerar i situationer de verkligen inte bör blanda sig i. Av samma skäl uteblir interventioner inte sällan när det är humanitärt som mest påkallat. Det finns alltså en selektivitet i staters agerande som uppenbart inte

kan förenas med humanitär opartiskhet. Anledningen är att alla politiska beslut är inbäddade i ett virrvarr av nationella politiska intressen.

Att ge sig in i den militära interventionens politiska värld är alltså ett stort och inte sällan mycket farligt steg. Att som Läkare Utan Gränser ta steget fullt ut och förespråka en intervention med

militära medel är verkligen att korsa Rubicon. När folkmordet i Rwanda bryter ut vädjar Läkare Utan Gränser om omedelbar intervention. I samma ögonblick är opartiskheten i deras medicinska gärning förlorad. De har blivit del av det politiska maktspelet i Rwanda och världen. Ett spel därreglerna är få eller inga, där beskjutning och plundring av sjukhus är en av många metoder för det noggrant planerade folkmord som håller på att verkställas.

Även om en militär intervention faktiskt kommer till stånd ibland är det alls ingen garanti ett det leder till en förbättrad situation på sikt, eller ens direkt. I många fall leder interventioner förvisso till

vissa omedelbara och verifierbara förbättringar. Men också till för många fall av missriktat militärt våld som på maktspråk kallas för collateral damage. De som desperat behöver skydd blir offer för sin egen befrielse. Den humanitära avsikten blir en travesti som slutar i humanitär tragedi.

James Orbinski sätter i den här boken fingret på just den humanitära avsiktens karaktärsprov. Att bry sig om och tala för, också dom som inte syns, inte hörs eller kanske inte ens förtjänar det. Han beskriver sina patienter i krigshärjade områden som grupp som tystnat av erfarenhet. Det är ändå ingen som lyssnar. De vill i första hand ha hjälp att överleva. De ber inte ens om att få berätta sin fruktansvärda historia. James Orbinski ser det som omedelbar handling av medmänsklighet att inte låta denna uppgivna tystnad förbli ohörd.

Just att vara medmänniska fullt ut är det andra centrala temat i boken. Vad det innebär ger han inget svar på. Men det handlar inte om perfektion och det handlar framförallt inte om att hitta en patentlösning för att slutligen lösa alla problemen på en gång. Tvärt om – i det maniska sökandet efter omedelbar och slutlig lösning återfinns också det vansinniga politiska programmet. Det som i Rwanda innebar folkmord. James Orbinskis "imperfect offering" är just att sluta tro på patentlösningar, uppborstade nya-gamla doktriner eller att någon -ism ska lösa hela problemet. Boken är i stora delar mycket personlig och består till huvuddelen av skildringar av hans egna upplevelser från arbete mitt i katastrofen. Epilogen är extremt kort, men också föredömligt koncis. Den kan sammanfattas som – ingen kan göra allt, men alla kan göra något.  Ett ofullständigt erbjudande är oändligt mycket bättre än ingenting.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".