Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
Ett forum för den talade kulturessän där samtidens och historiens idéer prövas och möts.

Om augusti inte funnits

Publicerat tisdag 25 augusti 2009 kl 12.46

Om augusti inte funnits

Om augusti   au guss   ti, om augusti

om augusti inte funnits hade vi måst

uppfinna den och frågan är

om vi kunnat konstruera nåt så klokt?

Om augusti inte funnits och vi måst

uppfinna den

hade vi verkligen förstått oss på

dess komplicerade maskineri?

Dess motsägelse och dubbelhet, dess

två månader inträngda i en, dess

alkemiska guld, dess

fördämning – den sluss som trycker oss

ut ur det som vi längtat efter en hel vinter.

Au guss ti, augusti

Vad vet vi då? vad skulle behövt vara med

ifall vi uppfann augusti?

Att den är den enda månaden uppkallad

efter en mänska, kejsar Augustus,

som lät utropa sig till gud i en religion

som dog ut?

Att augusti är en mjuk metall, så mjuk

att den går att karva i,

testa med tänderna. Rött guld

eller bly? Ring eller dykarskor?

Månen hade vi listat såklart, den alltför stora röda,

alltför närgångna månen;

och att augusti bryter ut redan i slutet av juli,

ovälkommen som ett virus,

en smutskula rullad från underarmen

redan halvtimmen efter att man duschat.

Och kanske den mörkt fylliga grönskan

som tränger gläntor och trädgårdar,

förminskar landets ytor för fritidsaktiviteter

med motsvarande tusen fotbollsplaner per dag,

tränger inpå, tränger in oss i ett hörn,

ett växande helt utan frisk syra

Och kräftorna, kräftorna måste vara med,

bottenkravlande asätare som backar in i framtiden

precis som augusti.

Och förruttnelsen, rötan som aldrig så tydligt som nu

kommer inifrån – mjölken som surnat

i kylskåpet tre dar före bäst-före,

och hur jag betraktar min hand

när jag häller ut mjölken i vasken

och plötsligt undrar över cancerns gåta,

detta döende som v ä x e r.

Och dagen då locket lyfts av,

lättheten, häpnaden,

årets enda perenna mirakel,

luften hög som en aula och klar, plötsligt

så syrerik, en trumpetstöt, och vi vet, ser

med en enda blick att hösten kommit

och förvånat märker vi

att vi tar emot den med öppna armar.

Världen ter sig möjlig igen, öppen

som ett äpple man tagit första tuggan ur.

Men hade vi förstått hur det går till?

Att hösten inte förmörkar, inte kånkar

på november,

utan mest av allt ter sig som

slutet på en konvalescens?

Om augusti varit en tub med mjukt innehåll,

hade vi verkligen kunnat göra en sån perfekt tub,

en tubutopi, supertuben

där allt till slut går att klämma ur?

Gunnar Ekelöf hade vi kunnat fråga,

han skrev om augusti. Fast han kallade

den alkemistens guld,

det guld som gör allt guld värdelöst.

När allt blir guld.

Solhetta som gör allt gass värdelöst.

Sötma som sockras tills bären smälter röda blöta ruttna, röta.

När sommaren vrängs ut och in

och väller över med död i fodret, och gåvorna

klibbar vid våra händer

såväl när vi ger som tar emot.

En uppfyllelse som gör all längtan värdelös.

Djuret som backar in i framtiden.

En död som v ä x e r.

Au guss ti om augusti.

En uppfyllelse som gör all längtan värdelös och ny.

Om augusti inte funnits

hade vi måst uppfinna den. En supertub

varur den sista rest av sommar slutligen

kläms ur.

Det är som det måste vara,

ser ut som en tanke ju,

hur skulle vi annars kunna förlåta

sommaren dess slut.

Niklas Söderberg

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".