Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
Ett forum för den talade kulturessän där samtidens och historiens idéer prövas och möts.

Kläder till priset av ett mästerverk

Publicerat torsdag 3 september 2009 kl 12.27

Konstnärer och konstfilosofer tvistade länge om vad de egentligen höll på med. Vad är konst? Var går gränsen mellan konst och icke-konst? Är konst konst?

Popkonstnären Andy Warhol gav i början av sextiotalet ett slags svar på frågan då han på ett galleri lät ställa ut en serie masstillverkade kopior av helt vanliga tvättmedelspaket av det populära märket Brillo. Tillsammans med Marcel Duchamps berömda urinalhar Warhols Brillolådor kommit att bli själva symbolen för debattens meningslöshet. Vad de båda visade var att det inte finns någon gräns mellan konst och icke-konst, inga yttre eller inre egenskaper som skiljer det ena från det andra, inga nödvändiga eller tillräckliga villkor för att definiera vad som är ett konstföremål och vad som bara är en gammal vanlig låda. Det är bara en fråga om vilket sammanhang de figurerar i, och vilka förväntningar som knyts till dem.

Istället för att fortsätta träta enades man därför på bred front inom konstvärlden för en kompromisslösning: konst är det som konstvärlden kallar för konst. Ändå fortsätter den gamla gränsdragningsfrågan att utöva sin lockelse, inte minst på de som befinner sig utanför konstvärldens salonger, de som stängts ute men vill in. För det är många som vill sola sig i glansen av Rembrandts och Picassos berömmelse. Fastän allt färre bryr sig allt mindre om vad våra samtida konstnärer och författare faktiskt ägnar sig åt, är det tydligt att konst och litteratur fortfarande är förknippat med en viss status och har en alldeles särskild aura omkring sig.

I ledaren till höstens nummer av mode- och livsstilsmagasinet Stil, som i själva verket är ett dyrt reklamblad från varuhuskedjan NK, förklarar man sig mer än villig att låta sitt utbud av exklusiva varor ingå äktenskap med konst, kultur och litteratur. Varför kan inte mode, smink, mat och inredning vara en konst så god som någon?

Att NK Stil vill upphöja modet till konst är inte särskilt förvånande. Modebranschen har under många år försökt få in en fot i konstens finrum, och delvis lyckats med den äran. En av vårens mest uppmärksammade konsthändelser var modeskaparen Hussein Chalayans retrospektiva utställning "From fashion and back" på Design Museum i London. Den brittisk-cypriotiske designern deltog också 2004 i den mycket uppmärksammade modeutställningen "Faschination" på Moderna Museet i Stockholm tillsammans med en lång rad andra klädskapare.

I en enkät i tidningen, som söker besvara frågan "Är mode konst?", förklarar museichefen Lars Nittve det stora intresset med att modet betonar det hämningslöst visuella i en tid då samtidskonsten kommit att bli alltmer abstrakt, konceptuell och idébaserad. Och visst kan en haute couture-kreation vara precis lika vacker och formfulländad som en antik marmorstaty. Men man skulle också kunna invända att det var länge sedan som konsten lämnade sin strävan efter det Sköna bakom sig. Av den moderna konsten förväntar vi oss samhällskritik, fördjupning, provokation och eftertanke, inte bara fin dekoration. Lars Nittve understryker också att det för hans del inte handlar om det är bra eller dåligt mode, utan om kläderna säger något mer än det förväntade.

Andra, mer förbehållslösa röster i enkäten pekar på strukturella likheter mellan mode- och konstbranschen. Dekonstaterar att också konsten liksom i smyg är ett slags affärsverksamhetbyggd på kompromisser mellan kund och leverantör; att myten om det ensamma, oberoende konstnärsgeniet är just en myt.

Och så där kan man ju hålla på i evigheter. Argument för och emot finns det hur många som helst. Skulle jag själv pressas till att formulera en åsikt i frågan skulle jag kanske säga att konstens uppgift inte är att lösa problem, göra livet enklare och lättare att leva - till exempel genom att besvara frågan: vad ska jag ha på mig idag? - utan tvärtom: att skapa nya problem, göra livet svårare och mer osäkert. Den komplexiteten har jag ännu inte funnit bland Nordiska Kompaniets galgar.

Men men. Det är alltför lätt att trassla in sig i filosofi. Tar man bara ett steg tillbaka inser man snabbt att hela frågeställningen är ett skenproblem. För vad det egentligen handlar om är förstås någonting helt annat, och mycket enklare: att försöka lura på oss kläder till priset av ett mästerverk.

Fabian Kastner

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min Lista".