Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
Ett forum för den talade kulturessän där samtidens och historiens idéer prövas och möts.

Rapport från Egypten

Publicerat tisdag 8 september 2009 kl 12.17

Fastemånad? Nej, kalla Ramadan för vad högtiden är: frossemånaden.

Abbas El- Tarabili, chefredaktör på liberala oppositionstidningen Al Wafd, är inte den ende i Egypten som klagar över att den muslimska högtiden har utvecklats till en månad av hejdlöst ätande och tv-tittande. Frosseriet tar vid när solen gått ner och fastan bryts med ”iftar”, måltiden som samlar familj och vänner. ”Och så fort folk har rest sig från matbordet”, fortsätter El-Tarabili sin klagan, ”skyndar de iväg till TV-soffan för att sätta i sig ännu mer, nu ramadans sötsaker, konafa och qatayef, och vår tids elände, ramadan-såporna!”

Konkurrerande Akhbar Al-Yom höjer också ett varnande finger för sin läsekrets. Men här oroar man sig mest för folks hälsa och påpekar att Ramadan – den heliga fastemånaden – i själva verket har kommit till för att ge matsmältningssystemet en nödvändig paus, för att rena kroppen från sjukdomar, kolesterol och skadliga fetter. Tidningen uppmanar sina läsare att behärska sig inför ramadanbordets läckerheter och påminner om profeten Muhammeds råd: att en tredjedel av magen ska fyllas med mat, den andra med vatten och den sista delen ska förbli tom – så att man kan andas”!

För Egyptens fattiga, och de är många miljoner idag, blir det inga problem att följa Profetens uppmaning. De har inte ens råd att fylla en tredjedel av magen med mat, och idag när ramadan firas samtidigt som svininfluensan hotar att sprida sig över klotet, kommer många att gå miste om det gratismål mat som man kunnat se fram emot andra fastemånader. Guvernören för Beni Sueif, en fattig region i mellanegypten, hyllas av dagstidningen Al-Gomhuriya för att ha stoppat ramadans gratisserveringar där folk skockas på en och samma plats. Men det är en åtgärd som mer ser ut som en besparing, eftersom samma människor som skulle äta ihop först har legat sida vid sida i bön, och andats samma heta luft i en fullpackad moské.

När Ramadan är över väntar en ny uppgift för Egyptens imamer. Broschyren ”Sexuella trakasserier, dess orsak och lösning” har skickats ut till 50 000 imamer i lika många moskéer i landet. Broschyren är ett svar på förra årets chockerande rapport att 83 procent av alla egyptiska kvinnor – och 98 procent av landets utländska - någon gång har utsatts för sexuella trakasserier. ”Egyptierna är ett religiöst folk”, säger Salam Geleil, minister och broschyrens redaktör, ”det som predikas i moskén kan man inte vifta bort utan måste ta på allvar.”

Initiativet välkomnas av Centret för Kvinnans Rättigheter, som lade fram rapporten om de sexuella trakasserierna, men samtidigt är man kritisk till avsnitten i broschyren som betonar att flickor ska klä sig anständigt för att undvika att bli sexuellt trakasserade. ”Det spelar ingen roll om du bär T-shirt, långärmad skjorta, eller till och med gömmer ditt ansikte bakom en slöja”, säger Nahed Shehata på Kvinnocentret. ”Mannen som trakasserar, gör det ändå.”

Bloggandet fortsätter att spela en viktig roll i Egypten. Ämnen som är för känsliga att diskutera i det konservativa egyptiska samhället, tas förr eller senare upp i en blogg. Hit hör frågan om skilsmässa. Trots att en tredjedel av alla unga äktenskap i Egypten inom fem år slutar i skilsmässa, betraktas det fortfarande som något skamligt att vara skild – särskilt om man är kvinna. ”Jag vill skiljas” – heter bloggen för alla skilda kvinnor – eller de som går i skilsmässotankar. Den populära bloggen har nu också blivit en radiostation på nätet. ”Med radion kan jag nå fler kvinnor, i olika åldrar och sociala grupper”, förklarar Mahasen Saber, kvinnan bakom Radio Skiljas och själv skild sedan ett par år tillbaka. Programutbudet i Radio Skiljas täcker ett brett spektra av frågor, allt från hur man kämpar för sina lagliga rättigheter till hur man hjälper sina barn genom en skilsmässa.

Om två år är det val igen i Egypten. Sedan den första kvinnan, Rawya Atiya, tog plats i parlamentet 1956, ensam bland 454 manliga kollegor har det varit skralt med den kvinnliga representationen. Idag, efter alla dessa decennier, sitter bara tjugofem kvinnor i den folkvalda församlingen.

Men nu utlovas bättring. I början av sommaren antogs en ny lag som säger att minst 64 parlamentsplatser måste besättas av kvinnor. Samtidigt varnas folk redan nu från att rösta på en kvinna. ”Förvänta er inte att kvinnorna kommer med några politiska visioner eller gör ett effektivt parlamentsarbete”, säger Mohamed El-Omda, själv ledamot från Aswan, i en intervju med Egypt Today. ”Och vi gör bäst i att inte förvänta oss något annat från männen, de kommer fortsätta att klassa ner och förringa oss”, kontrar Eva Habeil Kirollous, som förra året blev Egyptens första kvinnliga borgmästare. ”Vill man som kvinna ta en plats i politiken”, säger Kirollous, ”då gäller det att skaffa sig ett hårt skinn”!

Mia Gröndahl

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min Lista".