Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
Ett forum för den talade kulturessän där samtidens och historiens idéer prövas och möts.

Ekologiskt jordbruk dåligt för Afrika?

Publicerat onsdag 9 september 2009 kl 13.59

Flera länder söder om Sahara är redan idag inte självförsörjande utan tvingas importera mat för att föda sin befolkning - vilket gör frågan om för- och nackdelar med ekologisk odling särskilt viktig ur ett afrikanskt perspektiv. Sorgligt nog har kontinentens del av den globala jordbruksmarknaden minskat de senaste 20 åren. Den gröna revolutionen som på sextiotalet i många utvecklingsländer ledde till en kraftigt ökad mängd spannmål har bitvis uteblivit.  Afrika halkar efter och missar dessutom viktiga exportinkomster.

Men det finns ljusglimtar. En är produktionen av bomull som blivit en allt viktigare inkomstkälla, inte minst för småbönderna.  Afrika står idag för sexton procent av den totala bomullsexporten i världen trots att USAs och EUs subventioner av inhemsk bomullsodling är mycket höga .

I boken ”Hanging by a thread” belyser forskare vikten av bomullsodlingen, och även om grödan ju inte kan ätas fungerar den som ett bra exempel på vilka möjligheter Afrikas jordbruk har.

Redaktörerna ställer två framtidsscenarier mot varandra: ekologisk produktion kontra odling av genmodifierad sorter. Denna kontrastering, liksom konklusionen att en övergång till ekologisk odling antagligen är att föredra, är föga originella och avspeglar snarast den allmänna tonen i den västerländska debatten om hur framtidens jordbruk ska se ut. Däremot undviks i stort sett den centrala frågan om vilken effekt västs synsätt och behov kommer att få för matförsörjningen och de afrikanska böndernas framtida utsikter.

Sydafrika är det afrikanska land som kommit längst med odling av genmodifierade grödor och bland annat odlas så kallad Bt-bomull. Eftersom bomull är mycket känsligt för skadeangrepp kräver konventionell odling stora mängder bekämpningsmedel. Bt-bomullen har istället ändrats på bioteknisk väg så att den bär på extra gener vilket gör den mer tålig och den behöver därför inte besprutas lika hårt. Fältstudier i Sydafrika visar att denna genmodifierade variant ger högre avkastning än konventionellt odlad bomull – slående är att de positiva effekterna var störst för småskaliga odlare. I”Hanging by a thread” nämns flera anledningarna till detta men avgörande var att Bt-bomullen i jämförelse med icke-genmodifierad bomull behövde mindre besprutning. Den lämpade sig följaktligen bättre för småbönderna som inte hade råd att skaffa dyra bekämpningsmedel eller anställa folk för att utföra den omfattande besprutningen under odlingssäsongen. Studier av småbönder i Asien och Sydamerika visar på liknande resultat.

Bland annat för att motverka den genmodifierade bomullens framfart agerar idag ett antal västerländska frivilligorganisationer på plats för att hjälpa jordbrukare att ställa om till ekologisk odling. Det är en tilltalande idé - afrikanska bönder har få utsläpp eftersom de helt enkelt är för fattiga för att förorena. Dessutom är ekologiska produkter mer efterfrågade i väst vilket ger högre pris och bättre lönsamhet. Men konsekvenserna av en övergång är inte väl studerade och man måste fråga sig om en ökad ekologisk odling går att kombinera med ett Afrika som är självförsörjande på mat. I ”Hanging by a thread” rapporteras till exempel att nödvändig näring tas från fält med matgrödor för att användas till den ekologiskt odlade bomullen, något som på sikt kan hota matproduktionen.

Bristen på kunskap är olycklig eftersom det är många som vill åt den afrikanska jorden just nu. Företaget Monsanto vill sälja genmodifierade grödor och frivilligorganisationer verkar för att bönder ska välja ekologiska odlingsmetoder, som nämnts tidigare. Kina är ännu en aktör som köpt afrikansk mark eftersom inte heller de är självförsörjande på mat.

Men kanske är det en sån mångfacceterad uppmärksamhet som kan lyfta Afrikas jordbruk? Tänk om det rentutav är i Afrika som en målinriktad korsbefruktning av ekologiskt, konventionellt och biotekniskt drivet jordbruk kommer att ske? I väst verkar ju de olika lägrens skyttegravar redan grävts alltför djupa. För att nå målet - ett jordbruk som kan försörja jordens befolkning med minsta möjliga miljöpåverkan – behövs färre stelbenta normer. Tro måste ge vika för vetande.

För Afrika måste det lokala behovet vara i fokus, oavsett om odlingen bedrivs konventionellt, med ekologiska metoder eller genmodifierade grödor, för att på ett säkert sätt öka både matproduktionen och inkomsterna.

Hur man än vrider och vänder på det ligger mycket av makten i väst. För att ändra på denna maktfördelning krävs mer lokal utbildning, rådgivning och forskning – och kanske även slopade jordbrukssubventioner. Om inte annat så för att hjälpa de afrikanska bönderna att bättre anpassa sig till vad väst vill ha.

Erik Alexandersson

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".