Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
Ett forum för den talade kulturessän där samtidens och historiens idéer prövas och möts.

Kinesisk film och nationalism

Publicerat torsdag 8 oktober 2009 kl 09.57

I dagarna, inför firandet av nationaldagen den 1 oktober, stod en mycket uppmärksammad film i Kina färdig. Filmen har titeln Jian Guo Da Ye, vilket kan översättas med Grundläggandet av en republik. Nästintill alla kända skådespelare i Kina är med. Filmen kan betraktas som en gåva till nationen från skådisarna när folkrepubliken nu firar 60 år.

Som i ett långt MTV-inslag får vi ta del av ett montage av historiska händelser, heroiska bedrifter och den passionerade idealism som delades av den första generationens kommunistiska ledarskap. Filmen skildrar inte bara vad som hände, utan kanske i ännu högre grad om vad folk kände.

Regissörer är Han Sanping och Huang Jianxin. Båda tillhör de mest inflytelserika personerna inom kinesisk film, den förre i egenskap av direktör för det statliga China Film Group Cooperation, den senare som ledare för Association for Chinese Film Directors. Filmföreställningen skildrar huvudsakligen åren 1945-49, kriget mot Japan och hur det nya Kina skapades.

Skådespelarbesättningen slår alla tidigare rekord. Mer än 150 kända aktörer intar scenen, de flesta från Kina, Hong Kong inberäknat. Vi finner internationellt kända rollbesättare som såklart Jackie Chan, men också Zhang Ziyi, som vi mött i filmer som Crouching Tiger, Hidden Dragon och Jet Lee, som vi känner från bland annat Hero och The Kiss of the Dragon.

Regissörer som till exempel Chen Kaige, känd i väst inte minst genom filmen Farväl min konkubin, skymtar också förbi . I Kina säger man att filmen innehåller så många filmstjärnor att man snarare undrar vem som inte är med, än vilka som deltar. Och nästan alla är med helt gratis, som sin gåva till nationen. Och någon liknande satsning kommer aldrig att ske igen säger man.

Naturligtvis har en stjärnspäckad film, med detta tema, tilldragit sig mycket stor uppmärksamhet. Än större blev kanske uppmärksamheten när deltagarelistan presenterades och inte minst när någon därefter i en tidningsartikel konstaterade att 21 skådespelare inte var kinesiska medborgare. Diskussionen om vem som älskar landet och vem som kan kalla sig kines var i gång i kinesisk media och på en mängd bloggar.

I debatten kom det upp frågor som “hur kan du säga att du älskar Kina när du inte vill vara kinesisk medborgare?”. Man undrade rätt och slätt varför utlänningar skulle vara med i hyllningen till republiken. Och på kinesiska bloggar kallas filmen för en födelsedagspresent från Eight National Alliance – med hänvisning till den gemensamma trupp från åtta nationer som invaderade Kina efter Boxarupproret.

Diskussionen ledde till personangrepp på de som emigrerat. Men flera av de medverkande gick i försvar. Mest uppmärksammat blev regissören Chen Kaige, som hävdade  sitt tal i samband med att han nyligen erhöll  utmärkelsen som bäste regissör vid en filmfestival i Kina - “Jag har aldrig bytt nationalitet och jag kommer aldrig att göra det.” Skådespelaren Vivian Wu, som spelar Song Meiling, hustru till Chiang Kai-shek, säger ”Ni kan anklaga mig för att inte älska Kina eftersom jag är amerikansk medborgare. Men för mig är det amerikanska medborgarskapet att likna vid en dotter som gifter in sig i en ny familj, men som fortfarande har mycket starka band till sina egna föräldrar”.

Men också andra röster hörs i debatten. Många anser att kritikerna bör vara mer förbehållslösa när det gäller kändisar som fått nytt medborgarskap – alla de som arbetat hårt för att hylla Kinas framsteg, som man uttrycker det. Jet Li är kanske den mest omtalade i sammanhanget. Även om han blivit medborgare i Singapore så var han med om att starta välgörenhetsorganisationer i Kina och han bistod personligen de jordbävningsdrabbade i Sichuanprovinsen med stora summor Yuan.

Debatten om Jian Guo Da Ye, och de medverkande i filmen visar på hur många som i Kina idag vill tydliggöra sin nationella identitet, något som inte minst blev uppenbart i samband med Olympiaden. Protesterna, i synnerhet i Frankrike, sågs inte som protester mot det politiska systemet utan som riktat mot det kinesiska folket, den kinesiska kulturen. Efter många år av västerländskt kulturellt inflytande vill många i Kina idag, full förståeligt, visa vilken stormakt man är, inte bara ekonomiskt, utan också kulturellt. Och de kulturella banden är mycket starka hos majoriteten av befolkningen i Kina.

Debatten som följde på filmen pekar onekligen också på att en nationell identitet är känslig för marknaden. Kina är en av världens största marknader idag, även för film – alla med kinesiskt ursprung som tar plats på filmduken bör på något sätt framhäva sin kinesiska identitet. Om inte kan man råka i onåd.

Ett talande exempel på vilka konsekvenser motsatsen kan få är t ex den kända kinesiska skådespelaren Zhao Wei, som för några år sedan bar en klänning med en japansk militärflagga på då hon poserade i ett kinesiskt modemagasin. Detta skapade en så stark reaktion i Kina att hennes karriär nästintill gick om intet. Denna tilldragelse är nog även många av de kinesiska skådespelarna som lämnat landet väl medvetna om.

Jan Olof Nilsson i samarbete med Xiao Yi

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min Lista".