Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
Ett forum för den talade kulturessän där samtidens och historiens idéer prövas och möts.

Kina välkomnas på det fria ordets marknadsplats i Frankfurt

Publicerat fredag 16 oktober 2009 kl 12.54

I år är det Kinas tur. ”Tradition och innovation” är mottot. Ett gigantiskt tält ska ge besökarna inblick i den kinesiska kulturen. I programmet står: ”silhuettklippning, tangkor, skugg- och dockteater, pyssel och introduktion i Kinas klassiska litteratur”. Pekingoperan inviger. Utbudet känns förlegat. Kina är idag en kusligt stor ekonomisk maktfaktor vars gunst ingen vågar slarva bort. Men ett gästland är en politisk enhet, ingen litterär sammanslutning och det är till en sådan man måste förhålla sig.

Mässans ledning bemödat sig om besöket i över tio år och meningsskiljaktigheterna kring tolkningen av offentlighet är stora. Bokmässan har ändå lyckats driva igenom att förlagen får bjuda in vem de vill -  må det vara Dalai Lama eller nobelpristagaren Gao Xiangjian. Det verkar självklart, men är något som Kinas kulturdiplomati kunde förhindra på bokmässan i Paris 2004.

Men att få resa in betyder inte samma sak som att få resa ut. Ett trettiotal författare har fått visum, varav färre än hälften är översatta. Viktiga namn som roman- och novellförfattaren Yian Lianke, Liao Yiwu och Yang Xianhu saknas.

På presskonferensen inför mässan talade författaren Chi Zijan, hennes tal synliggör den officiella ståndpunkten.  ”vi sitter i vårt hus med öppna fönster, men fönstret ska inte vara öppet alltid…det vore inte bra för en författare att få för mycket intryck, erfarenheter och åsikter. Desto mer en författare är förankrad till sin hembygd, desto djupare är hans litterära värld”. Sagt av en kinesiska som valts ut av kulturministeriet ger dessa meningar en mer än bitter bismak.

Sedan flera månader sitter författaren Liu Xiaobo fängslad på hemlig ort. Han får inte träffa sin advokat och är anklagad för att ifrågasätta staten. Hans brott är att vara Kinas inofficiella PEN-ordförande och en av initiativtagarna till Charta 08 (ett upprop för frihet och demokrati med tjeckiska Charta 77 som förebild). Trots internationella påtryckningar lär han knappast få utresetillstånd i oktober. 

Inte heller Liao Yiwu, vars reportagebok “The Corpse Walker - Real Life Stories: China From the Bottom Up “ nyligen har översatts till engelska och tyska. Ett storartat verk med porträtt som slår hål på myten om det konforma Kina. Han låter toalettvakter, prostituerade, gatumusikanter och kulturarbetare och andra i samhällets periferi berätta sina historier. Yiwu är en representant för ”oral history”, en reportagelitteratur som bygger på muntliga berättelser. Det är en alternativ historieskrivning som ger läsaren en annan version än den som ges i de censurerade skolböckerna.

Mässans första skandalen lät inte vänta på sig. Nyligen bjöds den kinesiska delegationen in till en diskussionsafton. Efter publikens frågor kring yttrandefrihet reste sig kineserna och lämnade unisont salen. Bokmässechefen Jürgen Boos kröp till korset och fick be om ursäkt. Kineserna sägs ha tappat ansiktet – otvivelaktigt tappade mässledningen allmänhetens respekt.

Finns det något positivt med att Kina är årets gästland? Onekligen att yttrandefriheten diskuteras, att många kritiserade författare uppmärksammas (även om de inte deltar) och att det publiceras fler rapporter om övergrepp. Men det är relativt få som protesterar. Ai Weiwei, den kände dissidenten och konstnären, förklarar detta med att de äldre författarna som överlevt censuren är fostrade i detta system, de skriver och har framgång enligt dess oskrivna regelsystem. De yngre förväxlar möjligheten att få skildra lite sex med frihet.  Men landet öppnas mer och mer och för många är internet det stora hoppet.

Den tekniska utvecklingen går i en rasande fart och förändringarna sker snabbare här än i många andra länder. Kineserna kommer med stor sannolikhet gå i bräschen för e-böcker. Den gamla monokulturen är borta, man kan hitta allt från Lao Zi till modern internationell litteratur. Översättningar är populära, framför allt barnböcker. Vid första anblicken är utbudet enormt. Men för varje titel som ska ges ut behöver förlaget ett licensnummer. För att få det måste förlagen lämna in titel och innehållsförteckning för godkännande. Är temat känsligt, som samtidshistoria, måste nitiska lektörer kontrolläsa manuset. De förlag som lämnar in för många böcker med kritiskt innehåll, får färre licenser nästa år.

Texter som finns tillgängliga på nätet måste inte genomgå samma långa censurprocedur som de tryckta böckerna, vilket gör det attraktivt för författare att vända sig till e-boksförlag.

Ett av de mest framgångsrika förlagen är e-boksförlaget Shanda Literature, som publicerar 80 procent av alla e-böcker. Än så länge består urvalet visserligen mest av lättlästa böcker, men Shanda satsar på ett bredare utbud. Brittiska förlaget Penguin har nyligen sålt tusentals e-boksrättigheter till Shanda. Självklart kommer förläggaren Hou Xiaogiang till bokmässan i Frankfurt. Hans föredrag är fullbokat sedan länge.

Det mediala intresset kommer att vara stort – inte i för skugg- och dockspel, utan för vilka möjligheter den nya tekniken för med sig. Det kommer säkert inte föras någon dialog om mänskliga rättigheter på mässgolven, men desto mer om hur man tjänar pengar. Trots alla naiva förhoppningar är det väl det en mässa är till för? Men mottot ”Tradition och innovation” kunde ha hetat ”Censur och teknik”, det hade varit ärligare.

Margareta Flygt

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min Lista".