Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
Ett forum för den talade kulturessän där samtidens och historiens idéer prövas och möts.

”Tidskriftsförslag luktar Berlusconi”

Publicerat torsdag 22 oktober 2009 kl 19.00

Det råder ett ojämlikt styrkeförhållande mellan vänster och höger i opinionsbildningen. Åttio procent av pressens ledarsidor är borgerliga. Under Socialdemokratins historia har opinionsbildningen varit mycket viktig. Men under 80-talet var det som om luften gick ur dem. 1992 gjorde A-pressen konkurs och tidningen Arbetet lades ner 2001.

Under de år jag var verksam som kulturskribent kunde kultursidan balansera ledarsidornas liberala dagspolitiska kommentarer med en och annan vänsterskribent. Nu är kultursidornas textutrymme nedbantat, bilderna blåses ofta upp till hel- eller halvsida. Redaktörerna kämpar på med krympande budget och man sparar in många textarvoden med jättebilderna. Lägger man en Dagens Nyheter från 90-talet vid en Dagens Nyheter i dag kan man som prenumerant känna sig bestulen på text.  Antalet recensioner och opinionsbildande material har minskat betydligt.

Vill man hitta motröster till dagspressens politiska kommentarer ur liberal eller moderat synvinkel kan man gå till tidskriftshyllan på biblioteken eller köpa tidskrifter i välsorterade boklådor. Där finns Ordfront, Arena, Fronesis, Re:Public Service, Socialpolitik,  Ord& Bild, bang och Ful. Ja det finns många.

Men kanske inte så länge till. I den nya budgetpropositionen föreslår regeringen att det statliga stödet till kulturtidskrifter endast ska gälla de tidskrifter som skriver renodlat om de sköna konsterna. Samhällsdebatten med vänsterbett går bort.

Det förvånar mig, för jag utgår från att alliansen vill fortsätta beskriva Sverige som ett demokratiskt land med fri press och fria medier. Men det här nya förslaget luktar Berlusconi, kritik mot regeringens politik ska kväsas. Det mångröstade drivs mot att blåsa i en och samma näverlur. Staten vill skaffa sig kontroll över tidskriftsläsarnas preferenser.

De tidskrifter som är liberala finansierar sin utgivning med medel från annat håll än Kulturrådet. Jag tänker på samhällsmagasinet Neo och den välgjorda och läsvärda Axess som påminner om nedlagda Moderna tider. Axess finansieras via ett företag som ingår i Ax: son Johnson koncernen.

De lever vidare, men de andra jag nämnde riskerar att försvinna. Stödet de får täcker för det mesta tryckkostnader och distribution. Upphör det, tystas tidskriften. Samhällsmagasinen kan komma att läggas ned samtidigt som tidskrifter som exempelvis Orientaliska studier, och Afghanistan – nytt som fungerar som komplement till en ofta ensidig nyhetsbevakning. Dessutom kommer i den här typen av tidskrifter röster till tals som många gånger är tystade i respektive hemland.

Alliansen vill med det här förslaget begränsa det intellektuella fältet i Sverige. Kulturtidskrifternas redaktörer är nämligen ofta uppdaterade med senaste forskning via skribenter verksamma på universitet och högskolor. Ta till exempel Socialpolitik som är partipolitiskt och fackligt fristående – men har en direkt länk till Socialhögskolan i Lund. Att tysta de här rösterna innebär en bimbofiering av svensk kulturdebatt. Jag vill tro att alliansen inte har tänkt över det här förslaget och dess konsekvenser på djupet. 

Hur ska det gå för den feministiska tidskriften bang som varit ledande i debatten sedan den grundades på 90-talet. Med nuvarande redaktion är den mer internationellt inriktad än tidigare. Senaste numret har temat Fria ord och omslaget pryds av kvinnorättsaktivisten och Olof Palme -pristagaren Parvin Ardalan som beskriver sommarens protester mot den iranska diktaturens som ”de vackraste dagarna i mitt liv”.  Numret i övrigt presenterar systertidskrifter i olika länder. Kul är det att läsa om en namne till Bang, som har sin redaktion i Dar es Salaam i Tanzania. Redaktörerna berättar om ett nätverksprojekt som ska inspirera kvinnor att ta sig ur fattigdom och bli ekonomiskt oberoende. Målet är att skapa ett forum för banker så de blir rustade för att tillgodose kvinnornas behov.

En annan tidskrift som kan känna sig hotad av kulturpropositionen är Fronesis vars senaste nummer har just temat Kultur och politik. Här kan man läsa om hur kulturpolitikens kultur ser ut i olika länder, hur den format kulturscenerna i exempelvis London och i Australien. Som vanligt när jag läser Fronesis är litteraturhänvisningarna guld värda.  

Kulturkonsumtionen har ökat markant i västvärlden får läsaren veta.  Detta får marknadsliberaler att konstatera att läget för kulturen är gott, som man till exempel gjorde i Timbrorapporten Kulturskymning inställd som kom i fjol. Ingen tycker det är relevant att ställa sig frågan om vilken sorts kultur som konsumeras.

Fronesis som bildades 1998 är en radikal samhällsteoretisk tidskrift som gör internationella idéströmningar tillgängliga på svenska och den ingår i ett europeiskt kulturtidskriftsnät. De här trådarna vill regeringen kapa.  Varför vill man sätta gränser för intellektuell förnyelse och därmed mänsklig utveckling?

Vilka är vi i Sverige om förslaget går igenom? Geopolitiskt är vi europeer. Intellektuellt återvänder vi till periferin.

Anneli Jordahl

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min Lista".