Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
Ett forum för den talade kulturessän där samtidens och historiens idéer prövas och möts.

J-ordet: sant och osant

Publicerat fredag 22 januari 2010 kl 10.00

Det är med kluvna känslor jag ger mig in i debatten om boken The Spirit Level (Jämlikhetsanden) och de goda effekterna av jämlikhet.  Å ena sidan gillar jag jämlikhet, i likhet med bokens författare Richard Wilkinson och Kate Pickett .

Stora skillnader i hur människor har det tyder på att vissa har större möjligheter än andra att forma sina liv. Det är både orättvist och ett slöseri med mänskliga resurser. Men det finns också skillnader som är oproblematiska, av det enkla skälet att vi alla skiljer oss åt i vad vi tycker är viktigt. Någon vill jobba mest hela tiden, en annan kanske tycker att skogspromenader är viktigare. Inkomstskillnader i det fallet är ett tecken på att var och en haft möjlighet att leva livet på sitt sätt.

Men låt mig vara tydlig. Jämlikhet är utan tvekan ett fundament för vårt civiliserade samhälle.
I Sverige förklaras de låga inkomstskillnaderna av att vi länge har fört en välfärdspolitik som ger utbildning och sjukvårde även till dem som annars inte skulle haft råd till att betala. Det tycker jag är utmärkt och jag hoppas att så kommer vara fallet även i framtiden.

Min huvudinvändning mot budskapet i The Spirit Level är dock av vetenskaplig natur. Det är helt enkelt inte bevisat att jämlikhet har alla dessa goda konsekvenser som antyds i boken. Det är sant att de statistiska sambanden på landsnivå ofta är starka. I Sverige är vi inte bara jämlika när det gäller inkomsternas fördelning. Vi är också rika, friska, jämställda mellan män och kvinnor, och vi sopsorterar mer än i andra länder. Storbritannien däremot, är sämre i alla dessa dimensioner. Vad Wilkinson och Picket t visar, är att de flesta rika länder kan placeras längs en tänkt linje, där Sverige och de andra nordiska länderna ofta är mest jämlikt och bäst i någon annan dimension, så som förväntad livslängd. Vid linjens andra ända, hittar vi ofta USA, med hög ojämlikhet och kortare livslängd.

Invändningen är enkel: Ett statistiskt samband behöver inte vara ett orsakssamband. Det kanske inte är den svenska jämlikheten som orsakar vår höga genomsnittslivslängd eller vår benägenhet att sopsortera. Eftersom boken redan blivit ett tillhygge i den politiska debatten, är detta en viktig poäng. Ett samband mellan länder säger inget om vad som skulle hända inom ett land när ojämlikheten ökar. Skulle vi få kortare livslängd, ökade orättvisor mellan könen eller minskad miljömedvetenhet, om inkomstspridningen tillåts öka i Sverige?

Det är högst osäkert, och forskningen kring dessa frågor visar inte på några enkla samband, i motsats till intrycket som förmedlas i The Spirit Level. I Sverige, liksom i de flesta andra länder, har ökad ojämlikhet sedan 1980-talet gått hand i hand med förbättrad hälsa, ökad livslängd, ökad miljömedvetenhet och ökad jämställdhet mellan könen, enligt flera olika mått. Det betyder naturligtvis inte att ojämlikhet orsakat denna goda utveckling, men det visar att ökad ojämlikhet och förbättrad hälsa mycket väl kan utvecklas tillsammans.

Detta är grundläggande invändningar som akademiskt verksamma forskare rimligen borde vara insatta i. När så inte är fallet, blir det lätt för kritiker avfärda diskussionen om jämlikhetens goda effekter som ovetenskaplig, politiserad forskning. Det är synd, eftersom det förmodligen finns flera goda effekter av jämlikhet när det gäller tillit, sociala problem och människors välbefinnande. Men en av de viktigaste faktorerna för människors hälsa världen över, är att ha råd med mat och sjukvård, vilket i sin tur kräver både ekonomisk och teknisk utveckling. Diskussionen om jämlikhet och fördelning blir betydligt mindre intressant om vi glömmer bort hur den gemensamma kakan ska växa, för då kan alla få det bättre samtidigt.

Andreas Bergh

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".