Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
Ett forum för den talade kulturessän där samtidens och historiens idéer prövas och möts.

Framväxten av ett nytt klassamhälle

Publicerat måndag 25 januari 2010 kl 09.00

Kraschen kom, och därefter den kris som just nu tynger ekonomier och samhällen, och hotar långlivade industrier.

Men när är det en krasch kommer? Den kommer ju alltid i en välståndsstigning – så är det med alla krascher och deras påföljande kriser. Det som blir föremålet för mesta diskussionen är förstås själva krisen, inte välståndsstigningen. Men det kanske är den man bör diskutera. Hur den ser ut, och vad den har haft för egenskaper.

Den amerikanske urbanforskaren och geografen Richard Florida är sedan ungefär tio år en av de mest framträdande rösterna i den internationella debatten kring samhällsomvandlingar och kring idén om det så kallade kunskapssamhället eller kreativa samhället, en tolkning av hur vi lämnar industrisamhället och går in i något som i långt högre grad efterfrågar höga insatser av utbildning och individers kreativitet. Florida frammanar bilden av en ny gruppindelning i det samhället, med vad han kallar ”den kreativa klassen”, och som han beskrivit sina böcker, The Rise of the Creative Class och uppföljaren The Flight of the Creative Class. I april kommer hans nya bok The Great Reset, om hur han tolkar det som ledde till krisen och hur samhället kan tänkas forma sig efter.

Well, it’s interesting. I’m currently working on a new book, and it really argues that what’s really fundamental to these periods of economic crisis is that they’re opportunities to remake our economy. And I think what’s caused this crisis, actually, is the use of a creative economy and a knowledge driven economy, that somehow confused people. (Richard Florida)

Richard Florida tror att det är en framväxande kreativ eller kunskapsbaserad ekonomi som har orsakat krisen, genom att liksom ha förvirrat oss, därför att vi ännu inte har lärt oss att hantera dess fallgropar. Dem av oss som har suttit vid skärmar och allt lättare flyttat pengar och utvecklat alltfler finansiella instrument, våra missförstånd fortsätter nu att dra andra delar av ekonomin med sig i fallet. Vi har genom ett övermått av fiffiga idéer skapat tillväxt genom att belåna istället för att skapa nytt.

Richard Florida är en omdiskuterad och motsägelsefull författare, politiskt undflyende och svårplacerad. Hans böcker beskriver hur det ekonomiska initiativet i samhället tas över av den nya kreativa och välutbildade klassen, som bland annat kännetecknas av tolerans och öppenhet. Länge var Florida vid Carnegie Mellon-universitetet i Pittsburgh, men 2007 flyttade han till Toronto, där han fick ett eget institut vid universitetet där och där han också driver sin konsultverksamhet Creative Class®, som rådger alla, från kommuner till lyxbilstillverkare, som kan betala, och som vill veta mer om den här kreativa klassen. Klass är ett laddat begrepp, inte minst i Amerika – varför använder han det?

I was very reluctant – in fact I’m writing on this now – I was very reluctant to even talk in terms of class, because, especially as an American, there was so much stigma to this word. You know, I mean, you’re in Sweden, you know America tries to make itself a classless society. But the more I looked at the data, the more I studied, I found that in fact, class, the person’s relationship to the means of production, whether someone worked in a service business, whether someone worked with their mind, in the knowledge or idea or creative business, that when you looked at society that way, class was more important than ever.

Richard Florida säger att det var motvilligt han började tänka i klassbanor. Men ju mer han fick fram, desto tydligare blev det för honom att en persons förhållande till produktionsmedlen, som det heter, hade blivit mer avgörande än någonsin: om man arbetade osjälvständigt i servicesektorn, eller självständigt och kreativt med komplexa uppgifter. Ur den nollställning eller omstart som den ekonomiska världskrisen innebär, Great Reset som han kallar det, fruktar han att ett nytt klassamhälle tar form, med färre vinnare och fler förlorare.

I think the real fear that I have, what really scares me, is that coming out of this crisis and coming out of this, what I call ”The Great Reset”, there’s going to be fewer winners and more losers. One of the things I found in my own work over the past decade is that when we think about a global world, we think about, you know, economic activity spreading out, and China becoming a power, and India, and the world is getting bigger and more places are becoming part of it.

Den utvecklade världen växer, den ekonomiska aktiviteten sprider sig, fler länder blir delaktiga. Men – den blir inte platt, som vissa har hävdat att den skulle bli tack vare informationsteknologin, att man skulle kunna sitta i vilken avkrok som helst och konkurrera med stadsregionerna. Nej, enligt Florida förhåller det sig tvärtom. Och det har sina följder.

The world isn’t getting flat, it’s becoming much more concentrated or ”spiky”, and I think what we have to realise is that, you know, we know that income inequality and economic inequality is increasing, but geographic concentration and geographic inequality is [also?] increasing.

Richard Florida hävdar att världen blir alltmer ”spiky”. Mer spetsig – det går tillbaka på en datorgenererad bild han och hans kolleger tagit fram av hur välståndet och rikedomen på utvalda punkter samlar sig och bygger upp sig allt högre, i koncentrerade toppar, i kontrast mot långsammare och fattigare platser och regioner som blir kvar runtom, som bara framträder som tomma, vita fläckar. Det här är en bild av en ojämlik värld. Det den illustrerar är inte primärt fattigdomen eller eftersläpningen, utan hur vissa platser drar iväg, och på så sätt ökar avstånden i världen. Den ekonomiska ojämlikheten blir också en geografisk ojämlikhet.

This increasing ’spikiness’ or geographic inequality, is what I think lies behind not only our economic problems, and what I see as the emerging new class war, you know, the red vs. the blue in the United States, the attacks on Obama by the crazy people, the ”tea parties” and so forth, I think it’s actually what lies behind a lot of the instability and so called terrorism in the world, that you have two fundamentally different worlds, a world concentrated in the ”spiky centres”, from Stockholm to Beijing, from Beijing to London, from London to New York and San Francisco, to Paris and Chicago. And a world that stands outside that. And I think it’s something that our country leaders and our world leaders need to look at.

Den här ojämlikheten i geografin och i den ekonomiska utvecklingen beskriver växande avstånd som vi kan iaktta också i andra skepnader i våra samhällen, menar Richard Florida, till exempel i den politiska polariseringen i hans hemland USA, som bekymrar många där. Det som blivit republikanska fästen är enligt Florida platser med lägre bildningsnivå och mer osäkra ekonomiska framtidsutsikter, orter som redan har förlorat eller som klamrar sig fast vid industrier och näringar som hör gårdagen till – när de går till politisk attack skulle man alltså kunna tolka det som ett uttryck för rädsla att sakta men säkert bli akterseglad, och att de i den rädslan egentligen står i en sorts gemenskap med den fiendebild de målar upp, terroristerna, också de i ett utanförskap visavi dem som bär på framgångens nycklar.

De som vinner framgång är de som omfamnar ”de tre T:na”, ett index som Florida har för att beskriva nyckeln till tillväxt och ekonomisk framgång i det kreativa samhället: de tre T:na är Teknologi, Talang och Tolerans. Ligger en plats i teknologisk framkant, gör den optimalt bruk av de mänskliga resurser som finns att tillgå, och detta oavsett vilken etnicitet eller sexuell inriktning talangen råkar ha, då hör den platsen till de ekonomiska vinnarna. Det är de områden som har svårt att anpassa sig till det här som blir de besvikna förlorarna.

Men – också hos vinnarna finns motsättningar. Deras höga toppar har en mycket skuggig botten, och den är det många som inte verkar vilja se. Det kreativa samhället skapar skarpa ojämlikheter, mellan de högutbildade med välbetalda kreativa jobb, och alla dem som också utbildat sig, men hankar sig fram på korta projekt och vikariat – och under det en stor grupp som inte har någon tydlig plats i den här visionen, alla de lågavlönade servicearbetarna som de kreativa behöver för att hålla maskineriet igång. Ojämlikheten som utvecklingen skapar måste bemötas på något sätt, menar Richard Florida, det finns flera skäl till det.

The problems of economic inequality and segregation, of an intolerant society, of a society that’s intolerant towards gays or immigrants, these aren’t just social problems and problems of social justice. They are, fundamentally, constraints on economic growth. If we want to grow our societies, and improve our communities, and have more vibrant, successful cities, and cities in which people are happier, we’re going to have to lower our rates of inequality, we’re going to have to overcome the social problems. So, the societies that do this, where leadership can engage us and make this happen, will have better outcomes, will be more productive.

Vill vi ha pålitlig ekonomisk utveckling och tillväxt, måste våra ledare engagera sig i att minska ojämlikheten och avståndet mellan människor, säger Richard Florida. I sin kommande bok om världen efter krisen skisserar han möjligheten av en ny kraftsamling i samhällsbyggandet. Och den här gången måste det handla om att skapa de strukturer som ger alla möjlighet att bidra med sin kreativa förmåga, menar han.

En förutsättning är att vi krånglar oss ur de strukturer som tydligt bidrog till att leda oss in i krisen. Krisen var i stor utsträckning centrerad kring belånat husbyggande i USA, där människorna, och bankerna, och finansinstitut världen över, använde husen som bankomater, tills alltihop sprack. Det här är en viktig del av problemet, tror Florida: besattheten med husägande, som inte är produktivt, och som innehåller fällor.

So, I think the real tragedy is that so many people now are trapped in places with little economic future, unable to move. So my hope is – and this is what my book ”The Great Reset” looks at – my hope is that coming out of this crisis, we can move away from a society in which – at least in the United States, but also in many other countries, and in Scandinavia and in Europe and in Asia – homeownership was seen as part of this dream.

Drömmen om den ägda lägenheten eller villan gör oss oflexibla, vi riskerar att fastna på fel platser, när samhället rör sig. Det är ett bosättningsmönster som är en rest från industrisamhällets stela planeringsmodell, med hög energiförbrukning och bilåkande, och som vi bör göra oss av med, hävdar Richard Florida. Klamrar vi fast vid den modellen, klamrar vi också fast vid en sektor av mäklare och konstruktörer av belåningsprodukter som på sikt är förlorare, om vi ska tro Florida. Han ser något helt annat framför sig, och vill slå ett slag för – den hyrda bostaden. Det blir billigare, flexiblare, mindre riskabelt, och då kan vi placera våra pengar i andra risker och investeringar, som är mer produktiva för samhället, och som engagerar fler sorters människors förmågor.

If you want to own a home, that’s fine, but I often tell people that renting, and having flexibility, and having lower costs, is many times, in this kind of highly mobile society, a better thing. So we’re going to really need to rethink the way we house people. I think if we’re going to grow the economy of the future, and grow the resources of the future, grow the industries and the experiences of the future, we can’t spend all our money on housing and energy and cars. We’re going to have to spend it on those new industries, so I think, making our economy far less dependent on this crutch of housing and mortgages, building an economy where housing is cheaper, where people have more flexibility, where they can spend their money and their life in different ways – this is really the problem of our time.

Jesper Meijling

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".