Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
Ett forum för den talade kulturessän där samtidens och historiens idéer prövas och möts.

Aristoteles-affären

Publicerat måndag 15 februari 2010 kl 13.53

Filmen Agora av Alejandro Amenábar kommer upp i Sverige i slutet av februari. I den får man följa den kvinnliga matematikern Hypatia verksam vid det stora biblioteket i Alexandria på 400-talet. Det är en äventyrs- och kärleksfilm, och på en gång en samtidskommentar, inte minst i sin beskrivning av dåtidens kulturkamp.

De mer eller mindre nyligen omvända kristna i Alexandria ser i filmen både de grekiska gudastatyerna och bokrullarna i biblioteket som beläten som måste förstöras, och de vill också att de romerska ståthållarna ska avskaffa de rättigheter de gett den judiska menigheten.

Också i dagens kulturkamp kan det handla om – kanske överraskande - det antika arvet, sökandet efter det logiska och förnuftsstyrda vetandet, det som Hypatia stod för.  Men fokus är något annat, något som inte fanns på Hypatias tid utan kom först ett par sekel senare, nämligen islam – och i anslutning till det det arabiska språkets och kulturens plats i Europa eller för Europa. Ja, här hos oss rör det sig än så länge bara om att visa att inte en bokstav och inte en siffra stämmer i Jimmy Åkessons påståenden. På andra håll, som i Frankrike, har en verklig kulturkamp utbrutit, med publicering av böcker, artiklar, hela webbsajter, offentliga paneldebatter, petitioner och tillsättande av kommittéer.

Allt handlar om vem eller vilka som översatte Aristoteles, antikens mest kände filosof och logiker men också grundare av så gott som alla de klassiska vetenskapsgrenarna. Upprinnelsen var publiceringen av en bok, författad av en Sylvain Gougenheim, en etablerad historiker med inriktning på det medeltida Tyskland. Nu gav han sig in på sådant han inte själv sysslat med tidigare, nämligen frågan om den arabiskspråkiga kulturens betydelse för överförandet av den antika vetenskapen och filosofin till Europa. Tesen är att den överdrivits av dagens historiker och – här bränns det – att arabiskan inte lämpar sig för att återge grekisk text och tänkande och att muslimska lärda under medeltiden egentligen bara intresserade sig för Guds uppenbarade ord. Några kristna som översatte direkt från grekiska till latin lyfts också fram. Kort sagt, dagens Europa, ska, enligt den här tesen, ha byggts direkt och utan något avbrott på en gemensam sockel av grekiskt förnuft och kristen tro – oberoende av och långt från islam och arabiskan.

En del av det här är motbevisat sedan länge, som den felaktiga teorin om att vissa språk lämpar sig bättre än andra för att uttrycka logiskt och vetenskapligt tänkande. Annat var redan välbekant, som betydelsen av de översättningscentra som fanns i den syriska kristenheten. Det som är svårare att tackla är tillvägagångssättet: en motståndare som egentligen inte finns – en ”strawman” – målas upp, ett forskarkollektiv som påstås ha dolt sanningen för vanligt folk och som nu äntligen avslöjas som partiskt, dvs. som islam-kramare.

Den granskning som borde ha skett innan publicering har nu gjorts i efterhand och mycket lite återstår av de ursprungliga teserna. Efterdyningarna har ändå inte lagt sig och kommer inte heller att göra det. Varför? Jo, därför att det finns en jordmån i dag i Frankrike för en kulturkamp. Den franska högern har avväpnat Nationella Fronten genom att sätta upp identitetsfrågor på agendan och motsätta sig Turkiets inträde i EU. I utrikes- och inrikespolitik vill man vara pro-aktiv och inte hindras av gamla koloniala skuldkomplex. I ett sådant sammanhang finns en tacksam jordmån för att skära av den europeiska förbindelsen med den arabiska kulturen och ersätta den med en direkt länk till de antika grekiska källorna genom de kristna översättarna.

Men hur var det då med själva frågan? Vem översatte egentligen Aristoteles? Runt Medelhavet fanns då – som i dag - ständiga kontakter, också österut mot Asien. Latinet förlorade mark med Roms fall och arabiskan kom att bli det dominerande språket både bland de lärda och i en förenklad form – ett lingua franca – bland handelsmän och sjöfarare. Praktiska och teoretiska frågor som uppstod – tro och förnuft, medicin, matematik, astronomi och mycket annat – gjorde att man sökte det vetande som fanns i den antika grekiska akademin eller bland arabiskspårkiga lärde. Ibland med stöd eller initiativ från makthavarna som i Bagdad under Harun al Rachid eller i Cordoba under Abderrahman II, eller i det kristet styrda Konstantinopel på 1000-talet, ibland tvärtom som när kristna makthavare stängde akademin i Aten eller mongolerna invaderade Bagdad. Enskilda personer och grupper, judar, kristna och muslimer, behövde översättningar till arabiska, som bearbetades och kommenterades och la grund för nya filosofiska och vetenskapliga verk.

Det är lätt att begripa det här genom ett besök på utställningen om islamisk konst på Institut du Monde Arabe i Paris – för övrigt också inslag i den pågående kulturstriden. Där visas de vetenskapliga instrumenten, böckerna, och alla de konstföremål som vittnar om rikedom, en förutsättning för vetenskaplig utveckling – och därför också för översättningen av Aristoteles och andra. Aristoteles översattes både av latinskspråkiga, syriskspråkiga och arabiskspråkiga, men mest av de sistnämnda eftersom det just då vad där det fanns intresse och pengar. Det sätter inte dagens Europa i skuld till islam eller till araberna, det betyder bara att vi alla är både lite greker och lite araber – samtidigt som européer. Med andra ord, både Aristoteles, Hypatia och Averroës eller Ibn Rushd som han egentligen hette.

Inga Brandell

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".