Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
Ett forum för den talade kulturessän där samtidens och historiens idéer prövas och möts.

N’avi och dongria kondh

Publicerat fredag 12 mars 2010 kl 09.51

På planeten Pandora vill företaget RDA mot n’avi-folkets vilja utvinna unobtanium som ska rädda jorden från akut energibrist. Konflikten utvecklas till en våldsam kamp mellan modern teknik och primitiva redskap om rätten att bestämma över marken där vi lever våra liv.

De flesta tycker nog att publiksuccén och Oscarsbelönade Avatar är årets mest fantasifulla storfilm. Men i själva verket är den en av de mest realistiska.

Filmens konflikt är skrämmande lik den som ursprungsfolket dongria kondh för mot det indiska utvinningsföretaget Vedanta Resources i Orissa i östra Indien.

Dongria kondh anser precis som det påhittade, blå n’avi-folket att deras berg är heliga. Och företaget Vedanta anser precis som filmens påhittade RDA att de har rätt att utvinna bergens värdefulla inre.

I verkligheten i Indien heter inte bergen De dånande klipporna, som i filmen, utan Niyamgiri. Och det åtråvärda innandömet är inte unobtanium, utan bauxit. Verkligheten bjuder dessutom på en ironi som överträffar filmen: utvinningsföretaget heter Vedanta, som i hinduismen står för den gudomliga sanningen, kraften som skapade universum.

Dongria kondh-folket slåss med näbbar och klor, men utan beridna jättefåglar, mot planerna på att utvinna bauxiten, som man framför allt framställer aluminium ur.

Att de ser sin mark som helig handlar lika mycket om ekonomi som om andlighet: som naturfolk är de extremt beroende av intakta ekosystem; praktiskt taget hela deras försörjning kommer från det som växer i bergen som hotas av skövling.

Fjärde världen-organisationen Survival publicerade nyligen en annons i amerikanska filmtidningen Variety med en vädjan till Avatars regissör James Cameron från dongria kondh-folket. Annonsen avslutades med en hänvisning till organisationens hemsida, där man kan se en dokumentärfilm om kampen mot gruvbolaget.

”Vi har sett din film”, skriver ursprungsfolket till Avatarregissören. ”Nu är det dags för dig att se vår”.

Per J Andersson

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".