Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
Ett forum för den talade kulturessän där samtidens och historiens idéer prövas och möts.

Exit

Publicerat tisdag 16 mars 2010 kl 07.00

Att låsa in en människa i en fängelsecell bakom lås och bom är det värsta straff som vi har. Därför är det rimligt att anta att motsatsen – frihet att få lämna en plats är något som vi människor sätter stort värde vid.

För ganska exakt tio år sedan lanserades Lissabonstrategin som ett svar på problemen med globalisering och en åldrande befolkning i EU. En del i strategin är att skapa: ”... en fungerande inre marknad med fri rörlighet för varor, tjänster, personer och kapital. Detta är en förutsättning för att inte halka efter omvärlden i ekonomisk utveckling.”

Men vi européer är inte särskilt rörliga. Vi har liten arbetskraftsomflyttning inom EU. I spåren av den ekonomiska krisen har dock mobilitetspolitiken i EU tagit ytterligare steg tillbaka. Politikerna bygger nu moderna Berlinmurar mot utvandring.

Våra finansministrar slår vakt om varenda cent efter krisen, särskilt internationella kapitalflöden. Kampen om skattepengarna gäller inte längre det rörliga kapitalet och hoten från skatteparadisen. Det gäller nu även företags och privatpersoners verksamhet utanför hemlandet. Bakom debatten om köp av stulna CD-skivor med hemliga bankdata om tyska medborgare finns en aggressiv konkurrens om framgångsrika tyska entreprenörer som flyttar till Schweiz.

Som medborgare kan jag påverka den politiska dagordningen på två sätt: voice eller exit. Jag kan göra min stämma hörd eller så kan jag lämna landet.

I torsdags röstade Europaparlamentet för att utreda en Tobinskatt på kapitalrörelser och förra veckan föreslog Financial Times att EU ska införa extraterritoriell beskattning på medborgare, d v s även beskatta dem som lämnat EU. Förutom att detta hämmar handeln innebär det att möjligheten att göra exit försvinner. Det senare är ett hot mot demokratin.

Utvandring sätter press på politiken. En följd av den stora amerikautvandringen från Sverige var Emigrationskommissionen 1913 som föreslog att Sverige skulle ta till sig av det positiva i Amerika. Vi fick rösträtt och ekonomiska reformer för att unga skulle se en framtid i Sverige.

I vår närhet kan vi se att utvandringen, via hålen i staketet mellan Ungern och Österrike sommaren 1989, var det som till slut fick DDR-diktaturen på fall.

Utan att ge mig in i den inflammerade debatten om judarnas situation i Malmö så kan man i alla fall konstatera att det som gjort att frågan nu tas upp i media över hela världen är uppgifterna om att judar gör exit från Malmö.

Därför är det så lovvärt att regeringens nya mobilitetsutredare Mikaela Valtersson ska studera både invandring och utvandring. Enligt uppdraget ska hon ”identifiera faktorer inom andra politikområden som kan hindra respektive underlätta migranters möjligheter att röra sig fritt mellan Sverige och sina ursprungsländer”.

Det senare är en nyckelfråga för att låsa upp de fiskala hindren mot mobilitet. Skatter och trygghetssystem måste fungera för mobila medborgare. Begränsningar mot att flytta och ta med sig pengar och inte minst extraterritoriella skatter begränsar människors chanser att göra exit.

Exit är kanske det enda sättet att få krisländer som Grekland att verkligen genomföra ekonomiska reformer. Därför måste vi hålla ögonen även på utvandringspolitiken så att inte skatter och trygghetssystem begränsar den fria rörligheten.

Anders Ydstedt

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min Lista".