Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
Ett forum för den talade kulturessän där samtidens och historiens idéer prövas och möts.

Konfucius

Publicerat onsdag 31 mars 2010 kl 08.00

Filmföreställningen om Konfucius har delvis tillkommit på initiativ av regimen. Många i Kina blev mycket förvånade när idén lanserades: hur kan man göra en långfilm om Konfucius? En del undrade hur någon kunde ha modet att spela rollen som den store tänkaren.

Som regissör utsågs Hu Mei, som gjort sig känd i Kina genom ett flertal TV-serier om olika historiska storheter. Konfucius själv spelas av den Hollywood baserade Hong Kong skådespelaren Chow Yun-Fat, som lovordats för sin insats. Men, som väntat dröjde inte kritiken. Konfuciuskännare påtalade filmens många brister. I synnerhet så kritiserade man hur filmen snarare skildrade Konfucius som politiker än som filosof. Men, det är kanske lättare att gestalta handling än tanke på bioduken.

Nu är det inte bara filmen i sig som är intressant. Än intressantare är kanske att den överhuvudtaget görs, och att den lanseras just nu. Den är helt enkelt ytterligare ett tecken på det ständigt ökade intresse för Konfucius som äger rum i Kina.

Först, mycket förenklat, något om Konfucius filosofi. En av stöttepelarna är att man ska visa respekt uppåt och välvilja nedåt – en hierarkisk relation som ska gälla mellan till exempel folket och de styrande, kvinna/man, barn/förälder, ung/gammal, och så vidare. Konfucius betonade också vikten av att utbilda sig och att samhället ska sträva efter att uppnå harmoni. För Konfucius är grunden för samhället familjen – individen är inget i sig, utan blir till genom sina relationer.

Konfucius tankar har i mångt och mycket gett den kinesiska kulturen dess särdrag. Men, Konfucius läror har inte alltid stått oemotsagda. Under början av 1900-talet gick t ex de radikala intellektuella till attack mot lärororna, som ansågs hindra utveckling och modernisering. Statyer av Konfucius slogs i spillror. Denna färdriktning kom sedan att fullföljas av kommunisterna – Marx, och Maos egna skrifter, skulle nu ersätta Konfucius läror som livets ledsagare. Men idag så sätter man alltså upp en storfilm om Konfucius liv. Hur gick då detta till?

Man skulle kunna uttrycka det som att den öppna-upp politik som Deng Xiaoping startade under slutet av 1970-talet handlade både om en öppning i tid och i rum. Rumsligt skulle Kina öppnas upp för omvärlden för att sätta fart på Kinas modernisering. Men politiken innebar också början på att öppna upp i tid. Tidigare förbjudna läror som Konfucius, och kinesiska kulturella rötter i allmänhet, skulle så sakteliga väckas till liv igen.

Redan 1977 bestämde sig till exempel regimen för att medfinansiera renoveringen av San Kong – området där konfuciusfamiljen ligger begravd. Och när till exempel François Mitterrand 1981 kom på statsbesök togs han, till mångas förvåning, till ett Konfucius tempel.  Sedan 2004 har regeringen hållit minneshögtider för Konfucius, och 2005 instiftades nya helgdagar i Kina som relaterar sig till just Konfucius. Och regimen har sedan 2004 öppnat konfuciusinstitut på en mängd platser världen över. I dag finns det cirka 350 stycken. Det första i Europa, och andra i världen, etablerades faktiskt i Stockholm 2005.

Förändringen märks också när de kinesiska ledarna framställer nationens mål. För Mao var det västerländska begrepp som kommunism, världsrevolution, etc, som lyftes fram. Deng Xiaoping talade om modernisering, alltså ett annat västerländskt begrepp.  Men med Jiang Zemin ändrades terminologin och målet för nationen blev nu att skapa ett xiaokang, en välmående familj. Och när Hu Jintao kom till makten så kom konfuciansk terminologi att genomsyra självbilden – målet för Kina blev det harmoniska samhället – ett nyckelbegrepp i  konfucius filosofi.

Intresset för Konfucius ökar i högsta grad också bland folket. Gräsrotsrörelser växer sig allt starkare och speciella organisationer skapas för att föra ut Konfucius filosofi. I synnerhet är det dagens välutbildade som går i fronten, alltså samma kategori som för 100 år sedan rev statyer. Kang Xiaoguang, sociolog vid Renmin universitetet i Beijing, gjorde för drygt ett år sedan en omfattande undersökning om det ökade konfuciusintresset.

Enligt Kang kommer de växande konfuciusrörelserna på sikt föra med sig ett minskat inflytande för importerade ideologier – det må gälla Marx tankar eller införande av demokrati. Rörelserna kommer att medverka till att den inhemska nationella kulturen stärks betydligt och till att förändra värderingar när det gäller såväl politisk legitimitet som politiskt handlande, menar Kang. Alltså - ju mer västerlandiserat Kina blir, desto mer höjs röster om att slå vakt om just det kinesiska.

En lite annan tolkning än Kang gör den kanadensiske filosofen Daniel A. Bell, verksam vid Tsinghua universitetet i Beijing. I januarinumret av den amerikanska vänsterintellektuella tidskriften Dissent pekar Bell bland annat på att nykonfucianismen i Kina har lite olika inriktningar – alltifrån klart systembevarande med anti-västerländska inslag till mer liberala och vänsterinriktade åsikter. I synnerhet ser Bell just en vänsterkonfucianism som möjlig att i framtiden medverka till ett mer socialdemokratiskt Kina. Att respektera makten och att makten ska respektera folket kan också rimma väl med ökad demokrati. Men det kan som sagt också ge alibi åt dagens autoritära styrelseskick, som de facto har starkt stöd, och respekt, hos majoriteten av befolkningen i Kina och som kan sägas visa sin välvilja genom den kolossala årliga BNP-ökningen.

Hursomhelst – det är idag inte så lätt att förutsäga hur intresset för Konfucius och det kinesiska, kommer att påverka Kina framöver. Men om att det kommer att göra det råder ingen tvekan. Och denna utveckling påverkar, som Kang mycket riktigt uttrycker det, också hur ödet för övriga världen kommer att gestalta sig.

Jan Olof Nilsson

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".